Debatt: Skolans skyldighet att agera vid kränkande behandling

I en vardag där barnkonventionen flitigt diskuteras känns det minst lika aktuellt att även uppmärksamma och belysa andra lagstadgade skydd barn i Sverige har. Barn tillbringar större delen av sin tid i skolan, där det ska läras och förberedas, både socialt och teoretiskt, för att de till slut ska kunna gå redo ut i vuxenlivet. Någonstans mellan allt det teoretiska får barnet även lära sig att det är viktigt att vara en bra kompis, att snäll är en god egenskap och att alla ska inkluderas. Trots detta sker mobbning och kränkande behandling varje dag i våra svenska skolor.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Enligt Friendsrapporten 2016 fanns det under förra året, i Sverige, 60 000 barn som var utsatta för mobbning. Slås den här siffran ut så innebär det att nästan två elever i varje klass utsätts. 

Alla elever i skolan har ett starkt lagstadgat skydd under skollagens kapitel om kränkande behandling. Kränkande behandling och mobbning kan till stor del tolkas synonymt, då innehållet ofta är detsamma. Begreppen kan innebära utfrysning, förolämpningar, ryktesspridning, knuffar, slag, kränkande blickar, sms och e-mejl. Det kan handla om när en elev kränker en annan elev, eller när skolpersonal utsätter en elev för kränkande behandling.      

Vi måste komma ihåg att skolan har en stor skyldighet när det kommer till kränkande behandling, för oftast handlar det inte om individer utan om attityder i skolan. Skolan är enligt lag skyldig att förebygga kränkande behandling samt att ha en plan, som ska revideras varje år, för hur de ska förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Skolan har även en skyldighet att utreda och vidta åtgärder när kränkande behandling skett, så att den inte sker igen. Skolan har en lagstadgad skyldighet att agera, men görs det något?

Friends rapporterar att hela 45 procent av eleverna i årskurs 6–9 anser att lärarna ibland, sällan eller aldrig agerar när någon blir kränkt. Medan endast 19 procent av skolpersonalen svarar att de alltid agerar. I nästa fyra av fem fall är det alltså inte säkert att skolpersonal agerar när kränkningar sker. Brist på agerande verkar till störst del bero på tid- och kunskapsbrist, men det kan inte få se ut så här. Skolornas huvudmän har det främsta ansvaret för att kränkande behandling och diskriminering inte sker. Det är deras ansvar att upprätthålla de lagar som vi i ett demokratiskt samhälle beslutat att realisera.

Örebro rättighetscenter vill uppmärksamma det breda skydd barn har enligt skollagens sjätte kapitel om kränkande behandling. Det är viktigt att både barn och föräldrar är medvetna om vad de kan kräva av skolväsendet om det som inte bör hända sker.

Örebro rättighetscenter erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning och stöd till enskilda som anser sig blivit utsatta för diskriminering eller orättvis behandling. Arbetet sker främst utifrån diskrimineringslagen samt skollagens bestämmelser om kränkande behandling.