Debatt: Skolan måste anpassa – annars kränks barnen

Professorn Mats Myrberg brukar säga att ”den bristande läskunnigheten hos barn och unga är den svenska demokratins folkhälsofråga”. Det innebär bland annat att om klyftorna i läsförmåga fortsätter att öka kommer de demokratiska grundvalarna för vårt samhälle att urholkas. Trots det sjunker läskunskaperna och skolorna brister i att tillhandahålla anpassningar till de elever som behöver det. 

I mitten av juni publicerade Skolinspektionen sin rapport “En granskning av skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd i de obligatoriska skolformerna och i fritidshemmet”. Den visar att skolor inte alltid ger elever det behovsanpassade stöd som de har rätt till. Det i sin tur innebär att alla elever inte ges likvärdiga möjligheter att kunna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 

Vi vet också att elevernas läskunskaper sjunker, enligt såväl Pisa-rapporten som Pirls. Lärare och rektorer kämpar på med knappa resurser och stora utmaningar. De gör vad de kan för att hjälpa varje enskild elev att nå kunskapsmålen men Skolinspektionens rapport visar att mer behövs. Därför måste vi säkerställa att kunskapen också når barn med olika inlärningsbehov och utmaningar.

Det är orimligt att barn och elever inte får den hjälp de behöver för att nå skolans mål.

I Skolinspektionens rapport konstateras också det att det finns en tveksamhet på skolor om hur behoven hos eleverna ska mötas eller vem som ansvarar för att det sker. Det saknas kunskap och kompetens som enligt lag ska finnas tillgänglig på alla skolor. Det är orimligt att barn och elever inte får den hjälp de behöver för att nå skolans mål – en hjälp som dessutom är inskriven som en rättighet i Skollagen.

Att inte få det stöd man behöver för att nå sin fulla potential gör att barn heller inte ges möjligheten att få vara sig själva. Dessutom vet vi att en fungerande läsförmåga hänger ihop med demokrati. Ska varje individ kunna delta i det demokratiska samtalet och samhället har vi en skyldighet att säkerställa att varje barn lär sig att läsa och fortsätter att utveckla sin läsning under hela livet. Barn behöver få tillgodogöra sig kunskap och information på sitt unika sätt men det ser vi, enligt Skolinspektionens rapport, att så inte är fallet idag.  

Vi ser även att de barn som har olika typer av inlärningssvårigheter är just de som drabbas hårdast när skola och ett samhälle inte förmår att göra anpassningar. I en skattning utförd av Karolinska institutet om problematisk skolfrånvaro visar det sig att 80 procent av lärarna och 69 procent av specialpedagogerna saknar kunskap för att kunna tillhandahålla anpassningar till barn med olika typer av neurodivergens – som exempelvis dyslexi, adhd eller andra sorts diagnoser som påverkar inlärningen. 

Bristen på kunskap om anpassningar är problematisk eftersom vi vet att uteblivet stöd får stora konsekvenser för varje barns möjlighet att utveckla sina förmågor och sin tilltro till sig själv. Därför behöver lärarutbildningarna innehålla mer kunskap om anpassad undervisning och det behövs finnas tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling om anpassad undervisning för skolans huvudmän och personal. 


Vi som står bakom denna artikel vill göra allt vi kan för att bidra till att fler unga lär sig att läsa och genom det kan bli aktiva samhällsmedborgare. Därför kräver vi att lärare får de förutsättningar de behöver för att Skolinspektionen inte ska kunna komma med en liknande rapport igen. Särskilt stöd är en rättighet – låt det också vara en rättighet på riktigt. Det är inte rimligt att lämna de barn och unga som mest behöver stöd och hjälp i sticket på det sätt som nu sker.

Sverige – vi kan bättre.