Skärgården är för dåligt skyddad

Stockholms skärgård med sina 30 000 öar är ett världsunikt marint naturlandskap – dess like finns inte någon annan stans i världen. Borde inte politiker och beslutsfattare värdesätta detta högt? Det är just nu ett för stort tryck på Stockholms skärgård.

Det visar Världsnaturfonden, WWF:s nya rapport Stockholms framtida havsområde. Den planering som finns för landområden saknas i princip till havs, där istället ”vilda västern”-lagar gäller.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Rapporten pekar på att stora värden i skärgården riskerar att försvinna för ett kortsiktigt tänkande där för många parallella intressen konkurrerar om skärgården.

Sjöfart, friluftsliv, vindkraft, exploatering av kusten som infrastruktur i form av sjöfartsleder, vägbyggen, byggande av bostäder och nya marinor, fiske och vindkraftparker – alla vill exploatera skärgården samtidigt.

Det totala trycket från våra aktiviteter överskrider gränsen för vad ekosystemet klarar av. Det är ett hot, inte bara mot havets växt- och djurliv, utan även mot de ekologiska processer, ekosystemtjänster och naturresurser vi alla är beroende av som hållbara fiskbestånd, rent dricksvatten, klimatreglering, badbart vatten och annan rekreation, mångfald av sjöfåglar och annan fauna, samt inte minst försörjning och sysselsättning.

Stockholmsregionen är inte bara Sveriges snabbast växande utan Stockholms stad är faktiskt Europas snabbast växande stad. Befolkningen ökar med drygt 38 000 människor per år och fram till år 2050 förväntas en befolkning på över 3,1 miljoner i regionen.

Stockholms skärgård har förändrats kraftigt i takt med att exploateringen har ökat de senaste åren. Stockholm stod för en fjärdedel av allt strandnära byggande i Sverige 2014.

Ett exempel är Värmdö kommun som just nu planerar en maximal exploatering med bostäder för 88 000 människor (det bor cirka 40 000 på Värmdö i dag). Ett dylikt projekt med en dubblering av antalet invånare med nya bostäder och vägar innebär ett mycket stort tryck på havet.

Strandnära miljöer är eftertraktade och många vill bygga i havsvikar. Tyvärr leder detta till problem för fisken då det är i de grunda havsvikarna som fisk och många andra djur förökar sig.

Lekområdena för abborre, gädda och mört kan vara borta om 60 år. Försvinner fisken får vi en ekologisk obalans som bland annat kan leda till ökad övergödning och algblomning eftersom fisken hjälper till att hålla den i balans.

För att bevara skärgården långsiktigt krävs:

• En integrerad havsplanering mellan sektorer och över kommun- och länsgränser

En välplanerad exploatering av kusten och en förbättrad övervakning och planering av sjötrafik.

• Strand- och naturskyddet måste stärkas för att bevara naturvärdena för kommande generationer. Mindre än fem procent av den marina arealen i Stockholm omfattas av marint områdesskydd. Miljömålen är satta till 10 procent, medan forskning visar att mellan 20–50 procents marint områdesskydd behövs för ett hållbart fiske och 30 procent för att nå målen om att skydda en tillräckligt stor yta av alla livsmiljöer i Östersjön.

• Ett sammanhängande och ekologiskt representativt nätverk av marina skyddade områden är ett måste där arter kan sprida och reproducera sig.

• Bättre rening av dag- och avloppsvatten.

Med ett aktivt ledarskap kan Stockholm bli en föregångsregion för Sverige, Europa och världen: En levande havs- och skärgård, myllrande med biologisk mångfald och liv, en mångfald av ekosystemtjänster, en fungerande hållbar blå ekonomi med stora sociala och ekonomiska fördelar som säkrar välmående och sysselsättning för framtiden.

Självklart har vi ett ansvar att förvalta denna fantastiska skatt bättre, så att skärgården också finns kvar för framtida generationer.