Debatt: Skambeläggning av BDSM ökar risken för övergrepp

Det är förståeligt att aktivisten Gerda Christenson har en bild av BDSM som något våldsamt och dåligt, då hon träffat kvinnor som varit utsatta för våld. Vi färgas alla av vår vardag på ett eller annat sätt, och att bekämpa relationsvåld och övergrepp ligger även oss varmt om hjärtat. Dock kämpar vi på olika sätt och som psykolog tränas man i att göra det med forskning i ryggen. Våra etiska riktlinjer säger att vi skall jobba utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Som vi skrev i vårt förra inlägg finns tyvärr en hel del okunskap kring BDSM, och vi vill försöka förmedla lite av vad forskningen har att säga, för att mildra okunskapen och den missriktade omtänksamheten.

BDSM handlar om att utforska maktförskjutning. Det görs under samtycke och utifrån vad man kommunicerat att man vill, och det går åt båda håll. Samtycke är nyckeln till huruvida det handlar om BDSM eller övergrepp. Ett samtycke kan när som helst dras tillbaka, ofta genom så kallade stoppord eller på andra sätt (släppa ett föremål man har i handen, “klappa ut” som i kampsport med mer). När samtycket dras tillbaka ska aktiviteten upphöra omedelbart. Om detta inte sker är det ett övergrepp. Vi är medvetna om att det ibland kan vara svårt att kommunicera vad man vill och inte vill, och lätt att känna sig pressad till något som inte känns bra. Det är dock inget som hör hemma i BDSM-kulturen; istället finns interna normer och strategier som aktivt motverkar att det händer, och det finns ett starkt engagemang bland BDSM-utövare att hjälpa varandra att utöva BDSM lustfyllt och säkert.

Naturligtvis finns människor som begår övergrepp överallt, så även inom BDSM-kretsar. Genom att ha en mer accepterande hållning och vara bättre informerad blir det dock lättare att sätta ljuset på de som påstår sig utöva BDSM men som egentligen begår övergrepp. När allt ska ske i det fördolda är risken stor att man inte vågar söka hjälp, eller blir missförstådd när man gör det.

Gerda Christenson skriver om en minoritet av män och kvinnor som byter roller, att det mest är män som är dominanta och kvinnor undergivna. Det stämmer till viss del. Dock finns inte särskilt mycket forskning på det området, så några slutsatser åt ena eller andra hållet är svåra att dra. 

Gerda Christenson skriver även om “förnedring och sexuellt våld” som något man som undergiven blir utsatt för. Visserligen finns det de som använder sig av förnedring under sina sessioner, men det är ingen regel att det ska förekomma. Detsamma gäller sexuellt våld, då sex inte ens alltid är en del av utövandet. Det är dessutom den undergivna som bestämmer hur mycket och vad som är okej, och om detta bryts handlar det om övergrepp, vilket vi hoppas är tydligt vid det här laget.

BDSM kräver kommunikation för att fungera, och även detta har det forskats en del om. Relationer där BDSM förekommer upplevs som mer intima och har en högre grad av kommunikation, än andra relationer. De som ägnar sig åt BDSM har en högre grad av nöjdhet både i sina relationer och i sitt sexliv och vissa studier tyder på att de generellt sett mår psykiskt bättre.

När det gäller “normalisering” verkar det vara ett ord som behöver förklaras. Det innebär inte att vi ska vänja oss vid relationsvåld eller övergrepp, utan att utövare och andra får en inblick i hur vanligt BDSM är, att man inte är ensam i det och att det inte finns någon skam i att gilla det. Uppemot 60-70 procnet har sexuella fantasier med inslag av BDSM, och upp till 40 procent har inslag av BDSM i sitt sexliv. Nu är det inte 40 procent som hänger sig totalt med lack och läder, piskor och bojor, eller klubbesök, utan 40 procent som ibland vill ge eller få smisk, använda sig av handbojor, sätta ögonbindel på sin partner eller på andra sätt ändra maktfördelningen. 

Inom BDSM-communityt sker ibland övergrepp, precis som i resten av samhället. Om vi ska kunna problematisera kring detta, måste det först finnas kunskap om vad BDSM är och att det handlar om ett utövande under samtycke. Först då kan vi på allvar ta itu med de verkliga problemen.

Beatrice Lindberg
PTP-psykolog & Sexolog

Veronica Adan
Leg. Psykolog

Alma Sörberg Wallin
Leg. Psykolog

Ingela Steij Stålbrand
fil. dr i Psykologi

Cecilia de Mander Florin
Leg. Psykolog

Stina Westman
PTP-Psykolog