Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Sjuka arbeten eller arbetande sjuka?

Eftersom det finns så gedigen arbetsmiljöforskning har vi nycklar till hur trenden kan vändas, skriver Josefin Branzell Hertz.
Eftersom det finns så gedigen arbetsmiljöforskning har vi nycklar till hur trenden kan vändas, skriver Josefin Branzell Hertz. Bild: Bild: Fredrik Sandberg/TT

Dagens ETC

Inte bara cheferna bör ta ansvar för den ökande psykiska ohälsan – alla instanser i samhället måste hjälpas åt.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Det är inte bara chefer som måste ta ansvar för den ökande psykiska ohälsan – alla instanser i samhället måste hjälpas åt för att skapa friska arbetsplatser, skriver Josefin Branzell Hertz.

”Antalet pågående sjukfall i psykiatriska diagnoser ökade med 48 procent mellan 2012–2014 och utgör nu 40 procent av samtliga sjukfall”, skriver ett antal forskare och professorer på DN Debatt den 16/4 under rubriken ”Chefer måste ta ansvar för ökande psykiska ohälsan”. 

En ökning med 48 procent. Det är knappt greppbart. Enligt forskarna är en viktig förklaring till de skenande siffrorna höga krav, otydliga roller och dåligt ledarskap på arbetsplatserna.

Jag tror även att ökad medvetenhet och kunskap, både hos allmänhet och hos myndigheter, om vad psykisk ohälsa är och hur vanligt det är, kan ha bidragit till att människor oftare söker hjälp och att diagnoserna blir mer rättvisande.

Men om sjukskrivningarna i första hand är arbetsrelaterade, varför sker den här utvecklingen på våra arbetsplatser och varför just nu? Som lokaljournalist med erfarenhet av att ha skrivit om kommunanställdas arbetssituation, men även av att själv ha varit anställd och arbetssökande i omgångar, ser jag ett samspel av flera olika faktorer:

• En ökad individualisering, där individen blir ansvarig för sitt egna välmående, men även för sin egen arbetssituation. (När jag vikarierade på en förskola för några år sedan, fick den underbemannade och sönderstressade personalstyrkan gå på föreläsning om hur de skulle tänka mer positivt).

•En till viss del avhumaniserad arbetsmarknad där ökad flexibilitet, anpassningsförmåga och tillgänglighet premieras. Människor blir varor som lätt kan ratas och bytas ut.

• Otrygg arbetsmarknad med en djungel av olika anställningsformer.

• Fler omorganisationer som en följd av ökad omsättning av personal och chefer samt ökade krav från myndigheter och politiker (vilka utsätts för stark medial press).

• Ökad administration, särskilt inom den offentliga sektorn, ett fenomen som blir belyst i forskningsprojektet och boken Administrationssamhället av forskarna Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg.

Det finns ljusglimtar, men det gäller att förvalta dem. Eftersom det finns så gedigen arbetsmiljöforskning har vi nycklar till hur trenden kan vändas. Forskarna bakom debattartikeln ger oss ett svar: ”gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande), kontroll i arbetet, balans mellan arbetsinsats och belöning, medinflytande och självbestämmande, tydliga mål, anställningstrygghet samt balans mellan arbete och fritid.”

Men det är inte bara chefer som måste ta ansvar för den ökande psykiska ohälsan – alla instanser i samhället måste hjälpas åt för att skapa friska arbetsplatser och därmed friska människor. Och hur mycket samhällsnytta skulle vi inte kunna göra för de 6,5 miljarder kronor vi skulle spara på ett sådant arbete?

Kostar miljarder

Kostnaderna för sjukskrivningar över 14 dagar på grund av psykiska sjukdomar 2013 var 6,5 miljarder kronor (Försäkringskassan MiDAS)