Sju av tio läkare tvingas skicka hem patienter

På sjukhusen brottas vi dagligen med överfulla väntrum, brist på vårdplatser, avsaknad av kolleger och dåliga IT-system. Vården behöver en stabil personalstyrka, utbyggd primärvård och platsdimensionering efter behov. Medicinsk kompetens och ansvar i alla ledningsstrukturer är också nödvändigt.

I Läkarförbundets senaste arbetsmiljöenkät uppger 84 procent av de svarande att de har tvingats lägga in patienter på fel avdelning det senaste året på grund av vårdplatsbristen och 63 procent uppger att de låtit patienter vårdas utan en vårdplats som uppfyller kraven på god patientsäkerhet och arbetsmiljö. Vidare anger över 70 procent av de svarande att de på grund av vårdplatsbrist har skickat hem patienter som borde lagts in och hela 82 procent säger att de skrivit ut patienter för tidigt på grund av att det saknats vårdplatser.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Trots att beräkningar från 2011 visade att antalet vårdplatser behövde öka har minskningen fortsatt. I dag har Sverige lägst antal vårdplatser per invånare i hela EU. Det som för bara ett par år sedan betraktades som ”sommarsituation” på landets sjukhus med neddragningar och överbeläggningar har blivit en året-runt-situation.

Att var fjärde vårdplats nu hålls stängd i sommar, enligt en kartläggning som Dagens Medicin har gjort, får konsekvenser för vilken vård vi kan erbjuda patienterna.

Läkare har ansvaret för patienterna, men inte tillräckligt med mandat eller befogenheter för att patienterna ska få det omhändertagande som bedöms medicinskt nödvändigt. I allt för många fall har cheferna inte något medicinskt ansvar utan det står vi läkare ensamma kvar med på golvet. Bristande personalpolitik och avsaknad av långsiktig planering är två orsaker till kapacitetsproblemen. Prioriteringar kommer alltid att krävas.

Då är det viktigt att bygga strukturer så att läkare kan få ett professionellt stöd av cheferna i organisationen. Cheferna på golvet ända upp till sjukhusdirektören måste ha kompetens att vara delaktiga i ansvaret för hela verksamheten. Då är det viktigt att säkerställa att medicinsk kompetens finns på chefsnivå. Professionen måste få ett mycket större inflytande i framtidens vård.

Läkarnas ofrivilliga prioriteringar innebär inte bara en risk för patientsäkerheten utan medför även en stor psykisk påfrestning för läkare. Alltför många kolleger vittnar om etisk stress och sjukskrivningarna bland yngre, särskilt kvinnliga, läkare ökar kraftigt.
Vi behöver rätt förutsättningar för god och säker vård:

• En personalpolitik som premierar erfarenhet och kompetens så att personalen inte flyr sjukhusen. Arbetsgivaren måste prioritera arbetsmiljön och garantera en god löneutveckling, fortbildning och forskning.

• En vårdplatsdimensionering som baseras på befolkningens vårdbehov. Ingående behovsanalyser och långsiktig planering krävs för att minska överbeläggningar och vårdköer.

• En nationell primärvårdsreform där patienter listar sig på en fast läkare för kontinuitet. Det möjliggör färre akutbesök och kortare vårdtider på sjukhus.

• Fler läkare som är chefer och leder vårdens utveckling. Chefer för verksamheter som bedriver vård måste kunna ta det samlade ansvaret – det vill säga också det medicinska ansvaret och kunna ge medarbetarna ett stöd I det professionella yrkesutövandet. Professionen måste få ett mycket större inflytande i framtidens vård.