Hoppa till innehållet

ETC Örebro

Debatt: Separatism i skolan är fel

Skolministern har varit kritisk mot könsseparata idrottslektioner. Men vad gäller religiösa friskolor är han tyst, menar Cecilia Lönn Elgstrand. 
Skolministern har varit kritisk mot könsseparata idrottslektioner. Men vad gäller religiösa friskolor är han tyst, menar Cecilia Lönn Elgstrand.  Bild: Bild: Anders Wiklund/TT

ETC Örebro

Skolministern kritiserar könsseparatism, men han duckar för den större frågan. De religiösa friskolornas separatism. Låt alla barn blandas och mötas, skriver Cecilia Lönn Elgstrand (V), skolpolitisk talesperson.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Örebro som står för åsikten.

På senare tid har det varit mycket diskussion om könsseparata idrottslektioner. En religiös friskola har låtit flickor och pojkar ha lektioner vid olika tidpunkter. Diskussionen har efter detta handlat om huruvida könsseparatistiska lektioner är okej eller inte. Skolverket säger okej, medan skolministern har varit kritisk.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Han har dock duckat för den viktigare diskussionen gällande huruvida separatism i skolan totalt sett är okej. Är det rätt att barn från aktivt kristna familjer i olika samfund går i sina egna skolor, medan barn i aktivt muslimska familjer går i sina egna skolor? 

Utan att gå in på innehållet i de religiösa friskolornas undervisning eller värdegrund finns det många skäl till att vara kritisk. Inte bara för att undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. 

Enligt läroplanen för grundskolan vilar skolan på demokratins grund. I ett demokratiskt samhälle möts vi alla oavsett ursprung, vilket också går att läsa i läroplanen. 

"Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där."

När fler och fler elever går i religiösa friskolor blir mångfalden mindre. Både på de aktuella friskolorna och i andra friskolor och kommunala grundskolor. Om skolan inte är en mötesplats för olika social och kulturell mångfald blir det svårt att förhålla sig till uppdraget i läroplanen. Det blir också svårt att ge alla barn en demokratisk syn på religion och religionsfrihet. Risken ökar för polarisering i samhället. 

När diskussionen nu har handlat om huruvida det är okej att separera flickor och pojkar på idrottslektioner, borde diskussionen i stället handla om huruvida det är okej att separera barn från kristna familjer från barn från muslimska familjer eller från barn i familjer med ingen eller annan trosuppfattning. 

Skolminister Gustav Fridolin (MP) har kritiserat könsseparatismen. Men han bör tala ur skägget gällande de religiösa friskolorna och vilka problem de innebär. 

Det finns flera problem med det fria skolvalet och friskolesystemet. De religiösa friskolornas separatism är ett av de största. Låt alla barn blandas och mötas. På det sättet ökar vi förståelsen för varandra och minskar polarisering, misstänksamhet, främlingsfientlighet och antidemokratiska yttringar.

Ämnen i artikeln