Debatt: Se svenska kor som en del av lösningen

Endast en sak är vi nog överens om. Och det är att svensk köttproduktion är miljömässigt bra. Men varför ska den då beskattas? Ska den inte i stället då premieras? Och vore det inte bättre att produktionen ökade i Sverige och exporten fick ett uppsving?

Vi förfäras över att djungel och cerrado förstörs för att kortsiktigt bli betesmark till köttdjur eller för att odla soja och majs på. Men när vi inte betar med nötkreatur och får på kustens mosaikbetesmarker, strandängar och inlandets hagar förstör vi vår mångfald. Den mångfalden som snabbt försvinner skall bevaras enligt riksdagens miljömål. Menar debattörerna att det är rätt att sätta sig över det av parlamentet fattade beslutet?

EU:s jordbrukspolitik är under stark förändring. Det är flera år sedan handjursstödet avskaffades. Så vi undrar vilka stöd ni menar? Tvärtom kan svenska bönder inte få ersättning för att nötkretauren går på bete som till exempel i Danmark. Det beror på vår djurskyddslagsstiftning som har beteskrav för alla nöt utom tjurar. Mjölkkorna är en del av den svenska köttproduktionen. Extensiva beten, våra hagar och ängar, är utmärkta beten för kvigorna men även för dikor med kalvar av köttdjursraser. Det är på dessa marker som den bästa biologiska mångfalden finns. Utan betesdjur försvinner mångfalden. Ja rättare sagt har stora delar av dessa artrika marker redan försvunnit. Cirka 50 procent av kärlväxterna i Sverige trivs i hagmarken. Så slutsatsen är att vi ska äta mer naturbeteskött.

Menar ni verkligen att vi skall ha effektivare produktion? Är det feed lots med upp till 100 000 djur som utfodras med soja och majs med hormonbricka i örat och som inte har torra liggplatser och inget solskydd som avses? Vad är det ni avser med effektivare produktion? Det skulle vara intressant att få beskrivet.

Det godaste nötköttet kommer från djur som har fått växa i sin egen takt med gräs som föda. Människan kan inte äta gräs som bekant. Stora delar av Sverige är väl lämpade, av klimatskäl, för gräsodling och i södra delen behövs gräset som strukturgivare för jorden mellan spannmålsgrödorna. Klöver och baljväxter binder luftkväve och bidrar med stort proteininnehåll så importen av soja kan minskas. För övrigt jobbas det med att odla proteingrödor även till andra än idisslare.

Vi ska fortsätta att äta kött, men välja det vi äter med större omsorg. Det ska gärna vara från idisslare men självfallet från svenska djur. Svenska lantbrukare jobbar med att minska näringsläckage, sedan lång tid, genom bland annat Greppa Näringen, skyddszoner, kvävesensor på gödselspridare och tak på gödselbrunnarna till exempel.

Det är att göra det lätt för sig att skylla jordens uppvärmning på svenska kor. Vi skall i stället se dem som en del av lösningen, de som omvandlar koldioxid till produkter som vi kan tillgodogöra oss. Dyngan och slaktavfallet blir ett utmärkt drivmedel när rötningsprocessen är genomförd.

Beskatta inte svensk köttproduktion. Men bojkotta den importerade som inte kommer från ställen med hög miljö- och djuromsorg. Och köttbiten behöver inte dominera tallriken utan kan med fördel kombineras med andra svenska råvaror.