Debatt: SD vill till varje pris undvika ett bildat folk

Att regeringen går i Sverigedemokraternas ledband blir bara mer uppenbart. Ulf Kristersson (M) liknar alltmer Jimmie Åkessons (SD) buktalardocka. Åkesson talar och Kristersson rör på läpparna. I sitt tal till nationen med anledning av det eskalerade våldet som utövas av kriminella valde statsministern att splittra istället för att samla.

Han upprepade SD:s favorittema att allt är invandringens fel. Så agerar inte en ledare utan en marionett. Samma beredvillighet att gå SD:s ärenden märks i statsbudgeten. 

Utbildningsminister Mats Persson (L) förefaller nöjd med att meddela att regeringen skär ner totalt en halv miljard kronor på studieförbundens anslag fram till 2026. Det är en tredjedel av studieförbundens verksamhet som ska bort på tre år. Är det kanske gammal välkänd liberal politik som regeringen genomför?

Nej, inte enligt Liberalernas partiprogram i varje fall. Där står att ”kunskap
och bildning måste värderas högre”. Och sedan står de fina orden: 

”Bildning och kunskap stärker den enskildes egenmakt och förmåga att orientera sig och fatta egna självständiga beslut. Därför värnar liberaler bildningstanken, främjar bildningsresor och stödjer den fria folkbildningen.” 

”Folkbildningen bidrar till höjd kunskapsnivå i samhället”, skriver Liberalerna. Studieförbunden ”breddar människors möjligheter att lära nytt hela livet”. Därför behöver villkoren för den fristående folkbildningen vara ”goda och långsiktiga”. 

Alltså är det knappast Liberalernas program som väglett regeringen. Istället är det ett annat samhällsprojekt som ser attackerna mot folkbildning och upplysning som nödvändiga: Sverigedemokraternas. 

Deras hat mot bildningsideal och livslångt lärande har sin grund i att de avfärdar vetenskap och forskning. Deras politik bygger på fördomar och felaktiga föreställningar och för att försvara dessa krävs att människor hålls nere i okunskap. Människor som läser, studerar och diskuterar med andra är ett hot mot rasism, främlingsfientlighet och klimatförnekande. 

Cirkeldeltagare som möter varandra som likvärdiga människor utan att dela in sig efter kön, etnicitet, kultur, ålder och könsidentitet är ett kraftfullt verktyg mot fördomsfullhet. 

Sverigedemokrater är rädda för ett bildat folk. Bildning har ju den egenheten att den kan riva murar och öka förståelsen för andra. 

Med fler som studerar följer fler som ser vikten av mångfald och som ser det som självklart att människor ska få älska vem de vill, tro på vad de vill och fira vilka helgdagar de vill. Det är inte konstigt att SD avskyr studieförbunden och deras verksamhet. 

För Verdandis medlemmar och deltagare i våra verksamheter kommer regeringens slakt på studieförbunden att få stora konsekvenser.

Hos oss möts människor som gått på smällar i livet, människor som upplevt kriminalitet, beroenden och skadligt bruk, fattigdom, diskriminering och rasism. För många av oss har studier i gemenskap varit en väg bort från dåliga vanor, kriminella miljöer och droger. 

Regeringens prioriteringar är groteska. Utbildningsminister Persson ställer studieförbundens verksamhet mot yrkesutbildningar. Alla inser att det är en falsk och farlig motsättning. I många fall är det dessutom helt olika målgrupper för yrkesutbildningarna och de verksamheter som bedrivs i studieförbundens regi. Och framför allt fyller båda dessa verksamheter viktiga funktioner för samhället och de enskilda som deltar i dem. 

Samtidigt som 500 miljoner försvinner från Studieförbundens verksamhet under tre år ökar försvarsutgifterna med ofattbara 44 miljarder kronor under samma tid. Det ska också bli billigare för höginkomsttagare att bygga om verandan eller anlita någon som städar swimmingpoolen. 

Det är obegripligt att regeringen i tider när kriminaliteten ökar inte inser att folkbildningen är ett av de bästa och enklaste sätten att motverka segregation och utanförskap. Det är i samtal, studier, språkkurser, sfi och fortbildning som människor knyts samman och ges rätten att tillhöra en gemenskap. 

Att regeringen med öppna ögon väljer att minska detta dagliga arbete mot ensamhet och ökad brottslighet är obegripligt men förklaras av SD:s hat mot studieförbundens arbete för sammanhållning och mångfald. 

Denna budgetnedskärning slår mot många människors samhällsengagemang och deltagande i demokratin. Det demokratiska samhällsbygget undermineras när möjligheterna för att påverka politiken minskar.

Mats Persson kallade föraktfullt studiecirkelverksamhet för en ”hobby”. Att en liberal utbildningsminister visar så lite förståelse för det som hans partiprogram hyllar är anmärkningsvärt. Men uppenbarligen delar han Sverigedemokraternas mål att civilsamhället ska brytas ner och att lands- bygdens och förorternas föreningsliv slaktas. Eller är också Persson enbart en buktalardocka?