Miljardvinster, bortslarvade betyg och skolor som väljer bort svaga elever. Skandalerna kring friskolor har duggat tätt den senaste tiden. Ragnar Sjölander, Lärarnas Riksförbund, för tillbaka frågan till det allra mest grundläggande: Vinstjakten går ut över elever och lärare.

En spontan applåd utbröt i salen när ledningen för Stadsmissionens gymnasieskola presenterade sin idéburna, stiftelseägda företagsmodell. Detta skedde vid det första mötet med personalen från John Bauergymnasiet i Liljeholmen, när det var klart att Stadsmissionen skulle ta över sex gymnasieskolor i Mälardalen som tidigare ägts av den konkursade JB-koncernen. Lärarnas Riksförbunds ombud från JB-Liljeholmen kommenterar applåden i vårt medlemsblad: ”Det säger en del om hur vi tycker att de förra ägarna hade skött verksamheten. Det är fantastiskt skönt att veta att elevpengen går till eleverna och vår egen verksamhet.”

Även om det bara fanns en JB-skola i Stockholm har en del av den elevpeng som gick ut från stadshuset till JB-Liljeholmen givetvis snurrat med i konkursen. Ägarna till JB, det danska riskkapitalbolaget Axcel, hade skulder på 1 030 miljoner. Den svenska staten fick gå in med 140 miljoner i statlig lönegaranti. Innan dess hade 200 miljoner gått till interna räntor och amorteringar inom JB-koncernen, något som Ekobrottsmyndigheten nu utreder.

JB-koncernen är inte det enda friskoleföretag där man trixar med skattepengar som betalas ut av kommunen utifrån samma nivå som de kommunala skolorna får per elev. Det är helt oacceptabelt och rent stötande att skolverksamhet som finansieras med offentliga medel har utvecklats till en marknad där ett fåtal stora riskkapitalbolag dominerar, tjänar pengar, växer och säljer. Det är nu oerhört angeläget att staten snarast, genom lagstiftning, tydligt styr upp på vilka villkor ägare ska få driva friskolor i Sverige. Skolverksamhet är inget som borde finnas på en marknad, utan en nationell angelägenhet som finansieras med offentliga medel.

De pengar som går ut till friskolorna är avsedda för undervisning. Undervisning kräver lärare och lärarlöner är den största posten i budgeten. På många friskolor har arbetsgivaren medvetet hållit lönenivåerna nere under jämförbara kommunala skolor. Vissa har satsat på hög personalomsättning där unga lärare anställs på låga löner, jobbar ett par år, och sedan byter arbetsgivare. Andra metoder för att generera pengar till riskkapitalbolag är att skära ner på elevernas undervisningstid, anställa obehöriga utan lärarutbildning eller att ålägga lärarna att ha orimligt mycket undervisning.

Lagstiftningen om lika villkor innebär att friskolorna är garanterade lika mycket pengar som de kommunala skolorna. Under 2012 fick friskolorna lika mycket extra tillskott från Stockholms stad som de kommunala, men hade betydligt lägre löneökningskostnader. Mycket få friskolor utnyttjade detta tillfälle för att satsa extra på löneökningar för sina lärare utöver avtalets lägstanivå.

För 2013 och 2014 har Stockholms stad nu ingått en överenskommelse med lärarfacken om löneökningar för de kommunala skolornas lärare där staden glädjande nog satsar extra just på lärarlönerna, utöver det centrala avtalet. Pengarna för detta ligger i 2014 års budget där elevpengen höjs med 4 procent. Dessutom får gymnasieskolorna ytterligare 3,8 procent för stadens datorsatsning. Friskolorna i Stockholm omfattas av andra avtal men får motsvarande ökning. De väljer dock själva vilka satsningar de gör: högre lärarlöner, datorer till eleverna, minskad arbetsbelastning för lärarna, eller större överföring av pengar till bankkontona i skatteparadisen.

Det finns inga som helst ursäkter för att ha lägre löneökningar för lärare i friskolor än i kommunala. Och det är oacceptabelt och stötande att skattepengar som ska gå till undervisningen hamnar i riskkapitalisternas fickor.

Ragnar Sjölander
ordförande Lärarnas Riksförbund – Distrikt Stockholms stad