Debatt: Sätt mer fokus på ålder i miljödebatten

Självfallet är praktiska och tekniska insatser viktiga, men den sociala dimensionen är minst lika viktig. I en avhandling från Uppsala universitet av Kirsti Jylhä, utforskade hon de psykologiska aspekterna bakom klimatförnekelser. Enligt resultatet bottnar förnekelserna oftast i acceptans av olika maktordningar, och det leder i förlängningen till att effektiva klimatåtgärder dröjer från politiskt håll.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

I en maktordning har ålder en grundläggande betydelse. Det konkreta exemplet på lokal nivå som Feministiskt initiativ lyfte, handlade om rådslaget kring hållbar stadsutveckling som hölls vid Nolia den 4 oktober. Där presenterade elever från Dragonskolan och Sjöfruskolan sina egna projekt och idéer om ett hållbart Umeå. Vuxenvärlden beundrade ungdomarna för deras miljöengagemang på rådslaget, samtidigt som samma vuxenvärld fortsätter att bedriva en uppenbart ohållbar livsstil, som tär på klimatet. Här vilar en omedveten, rådande acceptans av åldersmaktsordningen, då miljö- och klimatansvaret i praktiken förskjuts till kommande generationer. "Åh, ungdomar ger hopp om framtiden", sades det samtidigt från flera olika håll. 

Jaha, men vad sker då här och nu, då? Fortfarande ansöker kommunen om prestigefyllda titlar som "Europas miljöhuvudstad". Fortfarande används materiell och ekonomisk tillväxt (mätt i BNP) som välfärdsmåttstock. Fortfarande fortgår luftföroreningarna vid Vasaplan. Inget av detta är hållbart i längden.

Faktum är att klimatkrisen har förvärrats, enligt flera rapporter. Tidigare konsumerade västvärlden som om det fanns 3,7 jordklot; i år är siffran 4,2. Enligt Naturvårdsverket har utsläppen stadigt ökat sedan 1990. Om vi ska nå en hållbar samhällsutveckling måste vi åtminstone ha modet att våga sluta blunda och i stället vidga perspektiven till att omfatta det globala. Vi från Feministiskt initiativ menar att det, tekniskt sett, inte är särskilt svårt att nå miljömålen. Den stora utmaningen handlar om att undanröja det mentala motståndet. 

När det gäller miljö- och klimatarbetet krävs ett normkritiskt perspektiv, som synliggör ungdomars villkor kring hållbarhet och som tar till vara deras miljöengagemang.