Debatt: Sansa er, S-ledning!

En valrörelse som borde bjuda på reformer för ökad jämlikhet och visioner om en bättre morgondag har ersatts med utspel som riskerar att föra det social­demokratiska partiet och Sverige i helt fel riktning.

Det är uppenbart att Socialdemokraterna just nu försöker triangulera mot Sverigedemokraterna genom att anamma deras retorik och fokusera på deras favoritfrågor. Även en rimlig reglering av arbetskraftsinvandringen lyckades partiledningen klä i samma obehagliga språkbruk som SD hade kunnat göra.

Det verkar tyvärr inte bara vara retoriken som anpassas till Sverigedemokraterna i rasande fart. Jag hoppas att jag tolkar partiledningens senaste migrationsutspel felaktigt, men som jag förstår det så har vi nu en hårdare linje i asylfrågan än vad SD hade i valet 2014. Det skrämmer mig något oerhört och jag hoppas innerligt att jag har fel.

Sverigedemokraterna gick 2014 till val på en kraftig begränsning av asyl- och anhöriginvandringen. De skrev i sitt valmanifest att den skulle vara på en nivå som inte översteg den i våra grannländer Danmark och Finland. Enligt Eurostat tog Danmark emot 14 680 asylansökningar under 2014. Den nivån skulle samma år motsvara 25 250 ansökningar i Sverige. 2017 tog Sverige emot cirka 25 600 personer, nästan identiskt med den nivå SD gick till val på 2014 och då har även deras krav på temporära uppehållstillstånd blivit verklighet.

I förra veckan gick den socialdemokratiska ledningen ut och talade om att 14 000 asylansökningar per år skulle vara en rimlig nivå för Sverige.

Förutom att det är en dålig politik klädd i en förkastlig retorik så förstör den även det egna partiet inifrån. Jag känner flera som har lämnat partiet och ännu fler som förlorat viljan att engagera sig framöver. Ett uppmärksammat exempel är att en av våra främsta riksdagsledamöter Sara Karlsson har valt att lämna sitt uppdrag i förtid.

Det socialdemokratiska partiet är i stor utsträckning fortfarande ett folkrörelseparti. Det innebär att Socialdemokraterna nog är det parti som är mest beroende av sina medlemmars engagemang för att kunna bedriva en bra valrörelse. Det är medlemmarna och aktivisterna som bemannar valbodarna, delar ut flygbladen och som knackar dörrar runt om i landet.

Vi är inte ett tomt kampanjparti, vi är ett parti som bärs upp varje enskild medlems engagemang. Mitt engagemang hålls just nu uppe av vad vi vill göra på lokal och regional nivå för att förbättra välfärden.

Det som partiledningen gör nu genom sin flört med auktoritära krafter är att dränera medlemskåren på aktivism och engagemang samtidigt som den bidrar till att den politiska retoriken blir råare.

Denna anpassning mot avgrundshögern måste upphöra framför allt för alla dem som är beroende av att kunna söka asyl i en otrygg värld. Men det är även viktigt för att sansa det politiska debattklimatet i Sverige. Den yttersta högern är på frammarsch runt om i Europa och vi måste bygga ett värn mot dem. De stoppas inte genom anpassning utan enbart genom motstånd.