Debatt: Sänkt skatt med lånade pengar

För den moderatledda regeringen har skattesänkningar varit motor i den ekonomiska politiken.

De så kallade jobbskatteavdragen förväntades skapa nya arbetstillfällen och ökad aktivitet i ekonomin. En av jobbskatteavdragets effekter blev att inkomst från pension, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring, samt föräldrapenning nu beskattas hårdare än löneinkomst. En uppenbar orättvisa som förstärkt ekonomiska klyftor.

Resultatet när det gäller sysselsättningsökning är minst sagt omtvistade. De mest optimistiska, regeringen själv, talar om 100.000 nya jobb. Detta skall naturligtvis ställas i jämförelse med de totala skattesänkningarna på cirka 130 miljarder kronor. Om det blev nya jobb, så var de minst sagt kostsamma. Samtidigt har arbetslösheten ökat från 260.000 till cirka 400.000 personer. Arbetslöshetens totala nivå måste vara det centrala för den ekonomiska politikens utfall. Regeringens strategi har således misslyckats.

Men den har också haft en annan effekt. Resurserna till det gemensamma har minskat. Inom kommunsektorn ökar behovet av både skattehöjningar och besparingar till följd av regeringspolitiken. Trots detta präglades höstriksdagen av regeringens envetna försök att driva igenom nya skattesänkningar. Man lyckades med 12 miljarder i nytt så kallat jobbskatteavdrag, men förlorade brytpunktsförflyttning och 3 miljarder.

Moderaternas längtan att gå vidare med nya skattesänkningar manifesterades också på deras partistämma i höstas. Ytterligare skattesänkningar på 35-40 miljarder klubbades som en framtidsstrategi. De senaste skattesänkningarna gjordes också med lånade pengar.
Regeringens expertmyndighet Ekonomistyrningsverket anger det offentliga underskottet till 87 miljarder kronor för 2014. Varav staten -78 miljarder och kommunsektorn -12 miljarder kronor. Pensionssystemet uppvisar ett överskott på +3 miljarder kronor.

Ställd inför dessa fakta meddelar Statsministern ”skattesänkningsstopp” för nästa mandat period och finansministern talar om behov av skattehöjningar.

Jag vill påstå att detta är effekter av Reinfeldts. Borgs och övriga regeringens politik. Den har varit misslyckad och betalas nu av dem som behöver gemensam verksamhet i skola, vård och omsorg . Eftersatta investeringar. Arbetslösa som inte får insatser och inte minst den orättvisa beskattning som skapats. Det är den Moderatledda regeringens stora skuld.

Peter Persson (S)
Riksdagsledamot, Jönköping