Debatt: Sänk elnätsavgifterna

Elnätsavgifterna för svenska konsumenter kommer att de närmaste fyra åren, 2016–2019, att i genomsnitt uppgå till cirka 50 miljarder kronor/år, exklusive moms. Det kan jämföras med att år 2000 betalade elnätsabonnenterna cirka 15 miljarder/år.

I den vevan gjordes en utredning av LRF med rubriken ”Hälften är nog” där man kom fram till att ”effektivisering och eliminering av korssubventionering kan minska nätavgifterna till hälften av dagens nivå”.

Om man mot bakgrund av LRF:s gedigna utredning utgår från att åtminstone sju miljarder per år av avgifterna då var oskäliga övervinster borde elnätsavgifterna ha varit åtta miljarder.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Konsumentprisindex har sedan år 2000 ökat med cirka 20 procent. Därför vore en rimlig kostnad för elnätet i år vara tio miljarder om elnätet var kostnadseffektivt och utan övervinster.

Svenska elabonnenter betalar således 40 miljarder/år för mycket för elnätet!

Uppenbarligen har Energimarknadsinspektionen inte gjort sitt jobb, delvis för att nuvarande ellag inte duger. Enligt den ska nätbolagens krav på bolagens krav på vinst vägas mot konsumenternas intressen av låga avgifter. Det låter bra men i dag är det i stort sett fritt fram för monopolen inom elnätssektorn att med lagens hjälp ta ut de priser de anser vara skäliga.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet i april i år av Per Lindvall så hade Vattenfall eldistribution en avkastning på eget kapital på 3 800 procent 2014. Är det skälig vinst? Knappast.

Således överklagade Energimarknadsinspektionen bolagens krav på intäkter till domstol men förlorade, vilket ledde till att bolagen nu får ta ut ytterligare 36 miljarder för perioden 2012–2015. Staten å sin sida tar ut moms på nätavgifterna och har därför inget emot höga nätavgifter som leder till höga skatteintäkter.

Så vem har anledning att stå på elkonsumenternas sida?

Nätmyndigheten hade i början av seklet ett krav på att nätavgifterna i reala termer skulle sänkas med två procent/år, något som monopolbolagen struntade i. I Danmark ålades samtidigt nätbolagen ett generellt effektiviseringskrav på tre procent/år.

Så vad göra?

Ellagens vackra ord står sig slätt mot elbolag och domstolar. Vi måste ha en bättre ellag.

Riksdagen måste besluta att skriva in i ellagen att den skäliga vinsten enligt lagen är ett öre/kWh. En sådan tolkning av ellagen var dåvarande chefen för Nätmyndigheten och jag överens om när jag satt i Energimyndighetens styrelse i början av seklet.

Övergå till i huvudsak rörliga nätavgifter, bland annat av energihushållningsskäl. Det ska löna sig att spara. Borlänge energi har 300 kronor i fast avgift, i övrigt rörlig pris. Sala-Heby har ingen fast avgift alls. De flesta elnätsbolagen har däremot fasta avgifter på tusentals kronor. Det finns många skräck-exempel på skyhöga nätkostnader för småkonsumenter, till exempel fritidshus, på grund av ohemula fasta kostnader. Tio kronor/kWh är inte ovanligt.

Inrätta en förhandlingsdelegation mellan kunder och elnätsföretag, Svenska Nätkunders Förhandlingsorganisation, som tar över Energimarknadsinspektionen uppgifter angående elnätsregleringen. Kunderna har till skillnad från staten (med intresse av momsintäkter) intresse av låga avgifter.