Debatt: Samtycke, why not?

Helena Cewers påstår att jag ljuger. Det är en mycket grov anklagelse. På gott och ont var det inte bara jag bland åhörarna på Malmö Arena som hörde samma sak som jag. Gott, därför att jag genom andras vittnesmål kan bekräfta att jag alls inte ljuger. Ont, därför att Cewers obehagliga budskap spreds på en så pass stor arena.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Andra kvinnors vittnesmål ger vid handen att Cewers dessutom föreläst med samma budskap i minst ett decennium.

Men Cewers vill nu inte längre stå för sitt råd att nyförlösta kvinnor ska ställa upp på två-tre samlag i veckan á tre minuter styck. Däremot framhåller hon att “why not” är en framgångsrik sexologisk strategi. Eftersom Cewers arbetat som sexolog i över 30 år har hon haft gott om tid att samla evidens för att hennes påstående stämmer, men det har hon inte gjort. Det är bara Cewers egen åsikt att frågan “Ska jag verkligen ställa upp?” bör besvarar med “Ja, why not?”, som hon berättade i Helsingborgs Dagblad 2008.

Som läkare är min erfarenhet den motsatta. Min erfarenhet är att sex bara sker mellan människor som vill ha sex. I andra fall handlar det om övergrepp. Efter att jag refererade Cewers föreläsning i Arbetaren har jag kontaktats av en lång rad kvinnor som berättar om hur de ställt upp på sex och ärrats både fysiskt och mentalt. Några bär det med sig med ilska och sorg trots att många år förflutit.

Lagstiftarna överväger att stärka kravet på samtycke i sexualbrottslagen, samtidigt som Cewers manar kvinnor att tvärtemot ställa upp. Åtminstone i den “goa, härliga sexualiteten, den som förhoppningsvis finns i en relation”. Påståendet är obehagligt då vi vet att många sexuella övergrepp begås av en man som kvinnan har en relation med. En relation är sannerligen ingen garant för en “go och härlig” sexualitet.

Samtycke däremot, det är härligt.

Samtycke, why not?