Debatt: Samhället måste genomgå en systemförändring

Det märks tydligt att den gröna politiken har fått genomslag på ett sätt som fattats under en lång tid och som är viktigare nu än någonsin tidigare.

Förutom att flera av de gröna reformer som regeringen presenterat är viktiga, i en tid då miljön och klimatet blivit de stora ödesfrågorna, så finns det också en symbolisk effekt som inte ska underskattas. I denna första budget som regeringen har möjlighet att faktiskt få igenom i riksdagen visar man tydligt att det skett en förändring i miljöpolitiken. Ambitionsnivån har höjts.

Ändå saknas det mycket.

Klimatförändringarna är det största hot vårt samhälle någonsin stått inför. Konsekvenserna är så långtgående och det system som skapat hotet så svårt att förändra att vårt samhälle, oavsett vad vi gör, står vid ett vägskäl. Vi kommer inte att kunna fortsätta så som vi gjort under de senaste hundra åren – men vi har möjlighet att välja hur det nya samhället ska se ut.

Här behövs det politiskt ledarskap. På många områden behöver vårt samhälle genomgå en systemförändring. Ett sådant skifte behöver ledas ovanifrån med en tydlig vision och en tydlig politik. Det går främst att se tre områden där behovet av ett sådant skifte är uppenbart och akut: skatter, arbete och resursförbrukning.

Skatter. Regeringen måste göra verklighet av talet om en grön skatteväxling. Vi behöver ett system där det som är skadligt för miljön och klimatet beskattas och finansierar det som skapar värde i människors liv. Höjda miljöskatter och subventioner för exempelvis förnybar energi är en del av detta som aviseras i budgeten. Detta är överlag positivt. Allt som allt ökar dock inte de gröna skatternas andel av de totala skatteintäkterna vilket innebär att alla de positiva förändringarna fortfarande bara är små steg på vägen.

Arbete. Vi behöver också skifta fokus när vi talar om vad som skapar värde. Vi måste sluta att se enbart ekonomisk välfärd som målet, utan också titta på andra värden – sociala och ekologiska. Vi kommer inte att kunna fortsätta ta ut allt vårt ökade välstånd i mer matriell konsumtion. Vi kommer behöva se till att den klimatsmarta tjänstesektorn växer. Men det kommer inte att räcka. Vi kommer också att behöva förändra vårt sätt att se på arbete och fritid.

Resurser. Slutligen behöver vi en aktiv politik för minskat resursanvändande. När en stor del av världen som tidigare levt i fattigdom reser sig upp till en dräglig levnadsstandard är det fullständigt naivt att tro att vi i Sverige kan fortsätta leva som om vi hade nästan fyra jordklot. Diskussionen kan inte handla om huruvida vi ska minska förbrukningen, utan om hur vi ska bibehålla välfärd och livskvalitet när den minskas. 

Den nya budgeten presenterar inga förslag på storskaliga förändringar av det rådande systemet. Regeringen talar om hållbarhet och även fast det är tydligt att de menar allvar så har vi fortfarande en lång väg att gå. Vi har fått en kursändring i svensk miljöpolitik. Nu behöver vi öka tempot i denna nya riktning.

Grön skatteväxling, sänkt arbetstid och minskad förbrukning av naturresurser är tydliga mål som är möjliga att sätta upp under denna mandatperiod. De är alla långa processer som kommer att ta lång tid. Just därför är det viktigt att vi genast sätter igång.

Det behövs politiskt mod för att få till stånd verklig förändring.

Men utan en sådan förändring är allt annat dömt att misslyckas. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.