Debatt: Samhället måste börja ta unga tjejers ohälsa på allvar

För en tid sedan sände SVT en repris av Uppdrag Gransknings reportage om män som näthatar de kvinnor som tar plats och syns i det offentliga rummet. Jag lyckades undvika programmet när det först sändes – jag tror att jag faktiskt undvek det medvetet – men den här gången kunde jag inte låta bli att titta.

I programmet berättar 21-åriga Julia, som blev utsatt för grovt näthat efter en kommentar på HM:s officiella Facebook-sida om huruvida det var lämpligt av storföretaget att sälja en tröja med en bild av en dömd sexualbrottsling på, om hur de drygt
2 800 hatkommentarerna fick stå kvar på HM:s Facebook-sida i upp till en månad efter att hoten ägde rum. Hon berättar om hur hon polisanmälde händelserna, men att polisen valde att, bara en dag efter att anmälan hade kommit in, lägga ner utredningen.

Att polisen och samhället i stort inte tar unga tjejers ohälsa på allvar kommer inte som en överraskning, men jag kan ändå inte låta bli att förvånas över den totala nonchalans som Julia möter av både HM och polisen. Den visar oss, än en gång, att vår rädsla och vår trygghet inte är värd att prioriteras. Jag kan inte låta bli att känna mig så fruktansvärt hjälplös. Att döma av de erfarenheter som alla de kvinnor som träder fram i programmet som drabbas av näthat dagligen berättar om, så blir inte min röst hörd eller tagen på allvar. Det samhället som jag ska kalla mitt bryr sig de facto inte om jag får motta mängder av våldtäkts- och mordhot för att jag, som kvinna, tar plats i det offentliga rummet.

Det näthat som bland annat Julia berättar om i Uppdrag Granskning är inte bara fruktansvärt i sig, utan det är också ett uttryck för den könsmaktsordning som genomsyrar hela vårt samhälle. Det är av stor vikt att vi kan analysera våldet som drabbar oss och att vi ser att det är sammankopplat med att vi blir särbehandlade redan från dagis, av människor i vår närhet, av företagen och av samhället i stort. Särbehandlingen ger män uppfattningen att de har rätten och makten över våra kroppar, och det är precis det som gör att de sedan skriver till en kvinna att hon förtjänar att våldtas utan att inse vilka konsekvenser det får.

Nu är det upp till oss att ta saken i egna händer. Trots att vi vet att det inte är vi kvinnor som ska ta mer plats och höja våra röster, utan männen som ska backa och vara tysta, krävs det att vi agerar. 

Ung Vänster är ett socialistiskt och feministiskt förbund, och vi ser att samhället präglas av en könsmaktsordning, vilket innebär att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp. Vi har utvecklat det feministiska självförsvaret, ett självförsvar som är grundat av tjejer för tjejer, för att ge kvinnor rätten att försvara sig mot det sexualiserade våld som dagligen drabbar oss. Det sexualiserade våldet är det våld som vi kvinnor drabbas av just för att vi är kvinnor – det kan vara allt från att bli kallad hora till en våldtäkt eller misshandel och det är det grövsta uttrycket för könsmaktsordningen.

När de sista minuterna av programmet rullar sätter jag mig och skriver det här. Jag känner att jag måste. För det som händer mig, det som händer mina vänner, det som händer mina kamrater, som liksom jag, är politiskt aktiva, det som händer oss kvinnor i hela Sverige – det måste uppmärksammas. Det får aldrig ske ostört. Vi måste få rätten att försvara oss mot det sexualiserade våldet; mot våldtäktshoten, mot näthatet och mot diskriminering. Inför feministiskt självförsvar i skolan nu – för att vi tillsammans ska kunna krossa könsmaktsordningen!