Debatt: Samhället är efterblivet

2009 antog Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Därför ska alla lagar och all offentlig verksamhet i Sverige följa de artiklar konventionen är byggd på. Men en uppföljning av funktionshinderpolitiken 2017, gjord av Myndigheten för delaktighet, MFD, visar än en gång på sämre förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar. Detta gäller exempelvis inom områden såsom hälsa, vård, utbildning, arbete samt försörjning.

VI VILL VETA VAD DU TYCKER!

Skicka din insändare eller debattartikel, upp till 4000 tecken, till
goteborg@etc.se

MFD:s uppföljning visar exempelvis att andelen ungdomar som väljer att avsluta sina gymnasiestudier innan examen är dubbelt så hög bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga ungdomar. Otillgänglighet, brister inom stöd och anpassning samt mobbning och kränkningar utgör stora hinder för att klara utbildningen. Utbildning har i sin tur en avgörande betydelse för förutsättningarna för att komma in på arbetsmarknaden och därmed möjligheten till egen försörjning. Uppföljningen visar också att för personer med förvärvsarbete har de disponibla inkomsterna ökat med cirka 60 procent medan personer utan förvärvsarbete har haft i stort sett oförändrade inkomster under de senaste drygt 20 åren, och att handikappersättningen ofta inte täcker kostnader ens för boende.

Stat och samhälle sanktionerar upprätthållandet av dessa sämre villkor genom att inte tydligare ta ställning för FN-konventionen, som innebär att vi lovar respekt för det faktum att alla personer med funktionsnedsättning är olika. Precis som alla andra! Och när personer på beslutsfattande position, myndigheter och offentlig verksamhet inte tar situationen för personer med funktionsnedsättning på större allvar, så sänder de också ut ett budskap till våra medmänniskor att vi inte är angelägna på samma vis som andra. Att våra rättigheter kan kränkas konsekvenslöst.

Det borde vara självklart att alla ska ha samma möjligheter och kunna välja sitt eget liv. Detta är något som vi på Göteborgskooperativet för Independent Living, GIL, aktivt jobbar för. Vi tvingas återkomma till detta ämne då det fortfarande är minst sagt aktuellt. Nu senast genom ett nystartat provokativt Instagramkonto, Said by Retards, där korkade uttalanden från personer som Donald Trump, Robert Mugabe och före detta australiska premiärministern Tony Abbott, lyfts fram. I korta filmer i sociala medier återger skådespelare, själva medlemmar i GIL, uttalanden med en tillhörande humoristisk vinkel. Följare får själva avgöra vem det är som är en retard i sammanhanget.

Men det handlar inte bara om enskilda personers ord. Det handlar om ett samhälle där fördomar, otillgänglighet och kassa attityder bisarrt nog får härja fritt och beröva många sina medborgerliga rättigheter. Ett samhälle där personer med funktionsnedsättningar rapporterar sämre psykisk hälsa än resten av Sveriges befolkning, där oro för dåligt bemötande hindrar personer från att boka tid inom vården, och förutsättningarna på arbetsmarknaden är avsevärt sämre för den med funktionsnedsättning.

Uppenbarligen är det samhället som är efterblivet, inte den som har en funktionsnedsättning.

Som en del av Said by Retards presenterar vi därför en handlingsplan med saker alla kan göra för att bidra till ett schysstare socialt klimat, för ett rättvist samhälle:

1. Börja med dig själv

Fråga dig själv: vad gör jag i dag? Hur agerar jag när jag ser eller möter en människa med funktionsnedsättning? Är jag en skön snubbe eller gör jag skillnad redan där?Använder jag ord som någon med funktionsnedsättning kan uppfatta som nedvärderande?

2. Stå upp för andra

Stå upp mot otillgänglighet, dassigt bemötande samt förminskning. Backa andra som vågar stå upp.

3. Ta snacket!

Våga prata om funktionsfrågor. Det finns ingen diskrimineringsgrund som det är så tyst om som den som rör funktion. Så ta upp ämnet i skolan, på arbetsplatsen eller hemma.

Anders Westgerd, Verksamhetsledare på Göteborgskooperativet för Independent Living, GIL