Kritiker till Viktor Orbáns regim hävdar ofta att Ungerns regering styr landets medier och överröstar oberoende röster. Samtidigt hävdar hans politiska allierade att det står bra till med pressfriheten, och att Orbán bara skapar balans med de liberala mediernas hegemoni.

Det stämmer att oberoende och pålitliga nyhetskällor fortfarande existerar i Ungern, och att det finns ett antal Youtube-kanaler och poddar utanför regeringens styre.

Men ett växande problem för befolkningen är att dessa källor blir allt svårare att hitta, och att de numera även misskrediteras av regeringens kampanjer som i sann Kreml-stil benämner dem som ”utländska agenter” eller ”förrädare”. Algoritmerna som avgör hur synliga dessa är har blivit mycket omstridda – då Orbáns regim är mycket medveten om att ju mer inflytande de har över dessa, desto mer kontroll har de över vilket innehåll som når ut till väljarna. 

Ungerns regerande parti Fidesz har ett enormt övertag vad gäller påverkan av dessa algoritmer genom onlineannonser. Från årets början till och med 18 maj har Fidesz och dess organisationer spenderat över 3,2 miljoner euro på annonsering på sociala medier – sex gånger så mycket som oppositionen och dess plattformar sammanlagt har spenderat (530 000 euro). Fidesz spenderade själva 1,19 miljoner euro på Facebook och Google, vilket är nästan 2,5 gånger så mycket som de 14 oppositionspartierna har spenderat (481 200 euro), för att överskölja allmänheten med budskap som stödjer regeringen och smutskastar oppositionen.

Men Fidesz egna utgifter står endast för en bråkdel av helheten då majoriteten av partiets valkampanjsaktiviteter läggs ut på proxyorganisationer, såsom Megafon – en organisation som lär upp, organiserar, finansierar och främjar regeringsvänliga ”influerare” på sociala medier – samt Civil Összefogás Fórum (CÖF), som är en av regeringen organiserad icke-statlig organisation (en så kallad Gongo), som sköter smutskastningskampanjer. 

Hur dessa organisationer finansieras är stort sett okänt på grund av deras status som oberoende och privata organisationer, men det finns skäl att tro att de till viss del finansieras av skattepengar.

De fientliga narrativen och de regeringsstödda annonserna fokuserar främst på den lovande oppositionsledaren Péter Magyar, en före detta medlem i Fidesz som gav sig in i det politiska maktspelet efter en skandal rörande ett presidentbenådande tidigt under februari 2024. Magyar anklagas för att vara en ”maktlysten” person som blivit ”vänsterns nya Messias” och för att tjäna den ”amerikanska vänstern som ägs av George Soros imperium”. Han stämplas även ofta som en våldsam man med personlighetsstörningar. 

Kampanjer på sociala medier som har för avsikt att misskreditera Magyar står för annonsering värd minst 745 776 euro – hälften av beloppet som alla aktörer spenderat på samtliga narrativ.

Den intensiva, Rysslandinspirerade smutskastningskampanjen mot Magyar har för syfte att skydda Fidesz väljarbas och eliminera risken med att han trätt fram som politisk rival. Trots att personangreppen inte har förhindrat Magyars stöd från att växa verkar allt i nuläget peka på att de har lyckats mildra de negativa effekterna för Fidesz. 

Enligt de senaste opinionsundersökningarna har Magyar främst lockat väljare från oppositionspartierna och en stor andel av de obestämda väljarna.

Ett annat framträdande narrativ är att ”europeiska vänsterpolitiker som är för kriget vill starta ett tredje världskrig”, vilket man spenderat 382 162 euro på att sprida. Megafons regeringsvänliga ”influerare” har manipulativt redigerat klipp från tal som europeiska politiker hållit och anklagat dem för att vara ”krigshetsare” som tjänar den ”globalistiska krigslobbyn”. Ursula von der Leyen, Emmanuel Macron, Donald Tusk, Olaf Scholz och Manfred Weber är några av de främsta målen. Detta narrativ förstärker det falska budskap om att årets val innebär ett val mellan krig och fred, och bygger på åratal av Rysslandvänliga desinformationskampanjer från Fidesz och dess allierade. Fokuset verkar ligga på att sprida konspirationsteorier om västvärldens ”sanna motiv” gentemot Ukraina, och budskapen som sprids påminner om den propaganda Kreml sprider.

Visar den enorma omfattningen av de statligt stödda kampanjerna för att underminera och kontrollera den politiska debatten.

Vår senaste undersökning av hur mycket pengar som läggs på att sprida politiska budskap på sociala medier visar den enorma omfattningen av de statligt stödda kampanjerna för att underminera och kontrollera den politiska debatten. 

Den ger insikt och förslag som är relevanta inte bara för Ungern, och som belyser behovet av en kritisk granskning av regelverken för sociala medier i EU:s medlemsländer.

Först och främst behöver reglerna för politiska annonser på sociala medier ändras, både vad gäller innehållet och hur mycket som får spenderas. Annonser som bevisats innehåll desinformation bör förbjudas och ett utgiftstak bör tillämpas för alla politiska annonser, som slår samman olika källors utgifter om de sprider samma budskap.

Mycket stora onlineplattformar (så kallade VLOP:er) såsom Facebook och Google måste trappa upp ansträngningarna för att bekämpa desinformation genom att förbjuda främjandet av innehåll som bevisats innehåll desinformation. Detta kräver att de utökar sitt samarbete med, och utgifter för, faktagranskare och att de integrerar resultaten av dessa faktagranskningar i sina plattformar och algoritmer. 

Utöver detta kommer de att behöva öka sin kapacitet för att moderera innehåll och upprätta en transparent och kontrollerbar process för moderering som kan överklagas.

Att göra något åt koordinerat falskt beteende på nätet bör också vara en prioritet. I nuläget fokuserar man huvudsakligen på vad falska profiler gör och tar inte hänsyn till att riktiga profiler också sprider fientlig desinformation på ett koordinerat och systematiskt sätt, med liknande resultat. När vi avslöjade hundratals koordinerade falska konton som spred regeringsvänliga budskap på Facebook under hösten 2023 varken svarade Meta på vår upptäckt eller begränsade dessa profilers aktivitet och förekomst. Detta visar på behovet av att dessa mycket stora onlineplattformar börjar upprätthålla sina egna regler mot avsiktligt och storskaligt spridande av desinformation. 

EU, som kämpar för att begränsa det stadigt växande inflytandet auktoritära stater har och farorna med utländsk informationsmanipulering och inblandning, måste försöka att möta hotet mot europeisk demokrati i så stor utsträckning som möjligt – även om det innebär att man vidtar åtgärder mot illvilliga aktörer inom det egna blocket. 

Risken att situationen i Ungern riskerar att sprida sig får inte underskattas.