Debatt: Så satsar vi på att hjälpa våldsutsatta med boenden

Läs också: Kvinnojourer tvingas skicka ut människor i hemlöshet

Kvinnojourerna tvingas neka mer än hälften av alla våldsutsatta vuxna och barn som söker skydd. Det berättar Zozan Inci, ordförande för Roks, och Olga Persson, generalsekreterare för Unizon, i en artikel i Dagens ETC den 11 november. Bristen på bostäder gör att det är svårt att ta sig vidare från jourernas skyddade boenden, vilket i sin tur gör att platserna är upptagna när nya vuxna och barn söker sig dit.

Våld i nära relationer är ett omfattande säkerhetspolitiskt problem. Stockholm är inget undantag. Frihet från våld är en grundläggande mänsklig rättighet och insatser mot våld i nära relationer är ett grundläggande kommunalt uppdrag.

Stockholms stad gör omfattande satsningar mot våld i nära relationer i budgeten för 2016. 24 miljoner kronor avsätts till skyddade boenden. Det är en tredubbling av stödet på två år. Samtidigt stärker vi arbetet i våra egna verksamheter. Barn på skyddade boenden ska garanteras förskola och skola och socialtjänsten ska kompetensutvecklas om våld i hederns namn.

Bostadsförsörjningen för våldsutsatta är en viktig pusselbit. För detta krävs att det byggs fler och billigare hyresrätter och att Stockholms stad ser över bostadsbolagens möjlighet och rutiner för att hantera människor som står utanför bostadsmarknaden. Bristen på bostäder i huvudstaden slår hårdast mot våldsutsatta barn och vuxna som tvingas lämna sina hem. Därför skärps arbetet med att få fram bostäder åt våldsutsatta och andra grupper som staden har ett särskilt bostadsförsörjningsansvar för. Staden måste kunna erbjuda stöd och hjälp för de som inte kan återvända hem. Stadens bostadsbolag får därför i uppdrag att:

• öka antalet skyddade boenden.

• upprätta fler övergångslägenheter för våldsutsatta som tvingas flytta.

• se över förturssystemet i bostadskön för våldutsatta.

• arbeta med inspiration från konceptet ”Huskurage”, genom att öka kunskapen och kännedomen om våld i nära relationer.

Målsättningen är att hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn in på bostadsmarknaden, men också att kvinnojourerna ska ha möjlighet att ta emot fler hjälpsökande. Feministiskt initiativ har stor respekt för det oumbärliga arbete som kvinno- och tjejjourerna idag bedriver. Stockholms stad är och ska vara en viktig aktör i det arbetet.

Bostadsbristen är ett av de största hindren för dem som vill lämna våldsamma relationer men också för kvinnojourer som behöver byta lokal. Jourernas adresser blir ofta röjda vilket innebär att de måste flytta, med höga kostnader till följd och inte minst stora problem på grund av lokalbrist. Därför ska staden nu tillsammans med kvinnojourerna utarbeta nya rutiner för jourer som tvingas byta lokaler på grund av hotbilden mot såväl kvinnor och barn som personal.

Feministiskt initiativ driver en feministisk bostadspolitik där det ska finnas bostäder för alla. En bostadspolitik som ska motverka segregation, främja lika rättigheter och särskilt värna våldsutsattas situation på bostadsmarknaden.

Malin Ericson (Fi)

ledamot fullmäktige och bostadspolitisk talesperson i Stockholm

Gita Nabavi (Fi)

gruppledare och ordförande i Rådet för mänskliga rättigheter