Debatt: Så kan vi agera mot näthatet

I debattartikeln ”Näthat är inte bara ett ungdomsproblem” (ETC, 2018-09-23) frågar sig klass 9F från Östra grundskolan i Huddinge, hur en demokrati med yttrandefrihet kan fungera om ett utbrett näthat existerar. De hänvisar till en enkätundersökning som klassen genomfört, och som visar att 27 procent av de över 200 tillfrågade vuxna någon gång har utsatts för näthat. Alltså är näthat inte enbart ett ungdomsproblem, vilket många påstår. Detta bekräftas även i statistik från Näthatsgranskaren som analyserar och anmäler hatbrott på internet. De 700 domar som Näthatsgranskaren analyserat visar att de som näthatar främst är mellan 50-60 år. Dessutom förekommer unga kvinnor nästan inte alls bland de som hotar och hatar på nätet, utan majoriteten som utsätter andra för kränkande kommentarer på nätet är vuxna män.

Som klass 9F påpekar, är näthat ett utbrett demokratiproblem. Därför driver vi på Make Equal sedan två år tillbaka arvsfondsprojektet Skärpning, där vi arbetar lösningsfokuserat mot näthat – för ett inkluderande nätklimat. Näthat är även ett jämlikhetsproblem där exempelvis kvinnor, personer som rasifieras som icke-vita och personer som arbetar opinionsbildande kring frågor som rör mänskliga rättigheter angrips. Syftet är ofta att tysta och skrämma när någon bryter mot normer, står upp för utsatta grupper och allas lika värde eller yttrar sina åsikter. Åsikter som provocerar trots att de handlar om jämlikhet, det vill säga att alla människor ska ha samma status och respekt – att alla människor är lika mycket värda.

Vi alla måste ta vårt ansvar och inse att internet är på riktigt. Hot och hat på internet måste få konsekvenser! En rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att endast fyra procent av de ärenden som faller under hot och kränkningar mot enskilda personer på nätet klaras upp. Detta hotar i längden att tysta viktiga röster i samhällsdebatten, vilket skulle innebära en stor förlust för det demokratiska utrymmet.

Vi behöver såklart också sluta att enbart peka finger och även granska oss själva och vår egen samtalston på nätet. Alla som vistas på nätet är en del av det samtalsklimat som skapas och vi vuxna behöver ta ansvar för hur vi själva uttrycker oss men även för de konton, grupper och sidor vi administrerar där näthat kan förekomma. Det är även av största vikt att olika plattformar som exempelvis Facebook gör det.

Facebook beskrivs som en ”plattform för hot, hat och hets” i det senaste numret av Expo, i artikeln “Fritt fram för näthatet” (#4 2018). Varken de som administrerar sidor där näthat förekommer eller Facebook själva vill ta ansvar, och polisen är ofta frånvarande trots att det i de flesta fall rör sig om ärenden kring hets mot folkgrupp. Granskningen som Expo gjort visar att fällande domar gällande hets mot folkgrupp nästan uteslutande handlar om kommentarer på några av Sveriges största flyktingfientliga och högerextremt präglade grupper och sidor på Facebook. Många av grupperna tillåts dessutom finnas kvar på Facebook efter fällande dom.

Det har inte ännu i Sverige prövats om de som grundat eller administrerar sidor och grupper på Facebook har ett juridiskt ansvar för den rasism som sprids. Vi menar att det behöver ställas större anmälningskrav men också bli enklare för administratörer av sidor, grupper och plattformar att anmäla samt få information om hur hot och hat ska hanteras och vad som faktiskt är olagligt. Det behövs kunskapshöjande insatser hos både polis och befolkning för att lyfta problematiken kring näthat, och det behövs nu!

Som Klass 9F skriver så splittar näthatet vårt samhälle; ”Det skapar en rädsla och otrygghet som sprider sig bortanför våra hem och ut på våra gator.” Vi behöver alla stå upp för rätten att uttrycka sin åsikt och finnas på internet, men vi kan inte enbart lägga ansvaret på enskilda individer och civilsamhället. Mer krafttag behövs i form av politiska åtgärder och skärpt lagstiftning kring näthat. Låt inte ännu en röst tystas, stå upp för vårt demokratiska utrymme på nätet!

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.