Debatt: S måste satsa på folkbildning

Vid Socialdemokraternas kongress i Örebro i helgen kommer de 350 ombuden att ta ställning till ett programförslag med titeln ”Kunskap i framtiden – trygghet för fler och konkurrenskraft för Sverige”. Där står bland annat att ”kunskap och bildning har aldrig varit viktigare än nu. I en tid när demokratin utmanas av extremism och falsk propaganda utgör den varje människas bästa försvar och vårt fria samhälles främsta värn.”

En rad nya reformer föreslås som syftar till att lösa den kompetensbrist som är ett problem på svensk arbetsmarknad. Det finns idag 120 000 lediga jobb och 350 000 arbetslösa men där de arbetssökande inte har relevant utbildning för att uppfylla arbetsgivarnas kompetenskrav. Här ett axplock bland de föreslagna åtgärderna:

En växa- och växlareform ska införas. Den ska göra det livslånga lärandet möjligt exempelvis genom att vuxna ska kunna utbilda sig och växla yrkesbana senare i livet. För detta krävs ett förändrat studiemedelssystem. Särskilda omställningsuppdrag ska ges till yrkeshögskola och högskola med krav på att erbjuda relevanta kurser och program till personer i arbetslivet. Det ska finnas ett brett likvärdigt utbildningsutbud i hela landet anpassat till arbetsmarknadens och de anställdas behov. Ett regionalt planeringsansvar ska införas för gymnasiet och vuxenutbildningen. Antalet utbildningsplatser på yrkeshögskola och högskola ska öka med 30 000 till år 2025 och den könsmässiga, sociala och geografiska snedrekryteringen till högre studier ska brytas.

Satsningar på studie- och yrkesvägledning för alla föreslås och gymnasieskolan, som föreslås bli obligatorisk, ska rustas som bildningsinstitution. Introduktionsprogrammen ska göras om från grunden, yrkesutbildningarna uppvärderas, ämnesbetyg införas och alla gymnasieprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet. Under senare år har tiden för invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden nästan halverats men mer behöver göras för att ta till vara utrikesföddas kompetens och drivkraft. Snabbspår till bristyrken, lokala jobbspår och etableringsjobb är några exempel. Andra åtgärder är validering och möjlighet att komplettera sin utbildning samt att få sin utländska utbildning granskad och ansöka om legitimation för de yrken som kräver det.

Svenska för invandrare (SFI) ska reformeras, språkplikt införas och upphandlingssystemet i vuxenutbildningen ses över. Vuxenutbildningen ska rustas för att bättre möta den ökande andelen studerande med mycket kort formell utbildning.

Programmet är ambitiöst och omfattande men vi i delegationen från Göteborg saknar ett tydligt bildningsperspektiv. Reformerna går i huvudsak ut på att utbildning ska leda till att arbetskraften ska vara anställningsbar, vilket är viktigt men inte tillräckligt för att hantera våra liv, fungera som föräldrar och medborgare, vara skapande och kreativa. Vidare anser vi att folkbildningen – folkhögskolorna och studieförbunden – behandlas styvmoderligt i programmet. Folkbildningen finns i hela landet och når drygt en miljon människor per år. Studieförbunden och folkhögskolorna verkar bland annat för att utjämna utbildningsklyftor, främja integration och mångfald och bidrar till att möjliggöra människors livslånga och livsvida lärande. Stödet till folkbildningen ska stärkas på alla nivåer. Vi vill också lyfta fram betydelsen av det informella lärandet – det lärande som sker utanför utbildningsinstitutionerna, till exempel på arbetsplatser och i föreningslivet.