Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: "Kvinnojourer handlar om liv och död"

Roks ord-förande Angela Beausang ställer politikerna till svars och kräver konkreta svar och handling i stället för luddiga löften. 
Roks ord-förande Angela Beausang ställer politikerna till svars och kräver konkreta svar och handling i stället för luddiga löften.  Bild: Bild: Julia Lindemalm

Dagens ETC

Vi som arbetar med utsatta kvinnor behöver inga luftiga löften från politikerna, utan konkreta svar på livsavgörande frågor, skriver Angela Beausang, ordförande i Roks.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Roks jourer behöver inga luftiga löften, utan konkreta svar på livsavgörande frågor. Politiker, det är dags att ge oss svar som följs av handling, skriver Angela Beausang, ordförande Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, inför årets valrörelse.

Roks, riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, firar trettioårsjubileum. Organisationen bildades i en dynamisk tid. Från 1978 till 1984 hade kvinnojourerna vuxit från fyra till åttio. Behovet av en riksorganisation var stort. Under mer än ett kvarts sekel har våra jourer fungerat som fristäder för kvinnor och tjejer. Det är de än i dag. Ofta är det förbluffande lite som behövs för att en stödsökande ska kunna resa sig. Först måste hon slippa hoten, hånet, förnedringen och slagen. Det gör hon på våra jourer. Sedan är det några saker som hon måste få. Efter att ha lyssnat på hundratusentals stödsökande i mer än trettio år vet våra jourkvinnor vad. Hon måste få en plats dit hon kan fly. Hon måste få hjälp att hämta sina saker. Hon måste via samhällets straffrättsliga medel få upprättelse.

Inne på jourerna finns kunskapen om vad kvinnor och tjejer som utsätts för mäns våld behöver. De berättar. Jourkvinnor och jourtjejer har i alla tider lyssnat. Förutom den läkning dessa samtal i systerskap gett varje enskild kvinna – både för den som lyssnar och den som talar – har jourerna fört vidare insikterna till makthavarna. I kommunfullmäktige, i riksdagen, lokalt som nationellt har jourerna tillsammans med lyhörda handlingskraftiga politiker infört banbrytande kvinnofridslagar och en fullständigt outstanding sexköpslag, som nu kopieras i flera länder. Jag är stolt över att få tillhöra en så viktig rörelse.

En backlash

De senaste åren har en backlash kommit. Vi hör regeringen tala om hur många miljoner den satsar på att bekämpa våldet. Vi ser samtidigt våra kvinnojourer och tjejjourer stänga på grund av bristande ekonomiska resurser. Orden om bekämpandet av mäns våld mot kvinnor klingar tomma. Jourernas verksamhet handlar om liv och död. Varje år mördas cirka 17 kvinnor i Sverige av män de haft en relation med. År 2012 sökte 15 295 kvinnor och tjejer stöd på Roks jourer. Vi behöver inga luftiga löften. Vi behöver behålla våra jourer. Kvinnor och tjejer behöver fristäder från våldet. Jourerna ropar efter konkreta svar som följs av handling.

Roks är ingen partipolitisk organisation. Vi arbetar kvinnopolitisk. Det parti som förbättrar mest för våra stödsökande – det partiet får våra sympatier. Och vi har under våra trettio år ännu inte sett någon regering som förmått finna ett system där kommunerna kan finansiera sina ideella kvinnojourer på ett långsiktigt sätt. På några orter har kommunpolitiker insett jourens värde och gett den en trygg finansiering.  Så borde det vara överallt. Alla kvinnor är lika skyddsvärda. Det borde inte spela någon roll var man bor.

Kräver svar

Mäns våld mot kvinnor tar sig många uttryck. Prostitution, vårdnadstvister, fruimport, våld mot äldre, incest och våld i hederns namn är några. Roks arbetar på flera fronter och ni kommer att få höra mer från oss under året. Lita på det.

Den 14 september är det val till riksdagen. Det är åtta månader dit. Vi står inför en lång valrörelse. Våra jourer vill inte bli ett slagträ i debatten. Roks har en egen röst och med stöd av mer än trettio års konkret kamp mot mäns våld mot kvinnor vet vi vad som behövs. Jourerna behöver finnas kvar och de behöver svar på konkreta frågor. Vi ställer dem till alla partier. Några exempel på dem är:

1. Hur ska ni säkerställa så att alla kvinnor får hjälp av polis att hämta sina tillhörigheter i den gemensamma bostaden?

2. Hur ska ni göra så att den kvinna som skiljer sig från en make som utsatt henne för våld får rättshjälp för att genomföra bodelningen?

3. Hur ska ni förändra ett rättsväsende som än i dag skyller våldtäkter på offren, de utsatta kvinnorna och tjejerna?

4. Hur ska ni ge en långsiktig finansiering av kvinno- och tjejjourernas basverksamhet?

Angela Beausang, ordförande i Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige