Debatt: Rockström ger en felaktig bild av svensk kollektivtrafik

Jag läste intervjun med Johan Rockström i Dagens ETC (2/10) med rubriken ”Siktet inställt på noll”. Intervjun gjorde mig upprörd eftersom det ger en helt felaktig bild av vad som har hänt och händer i den svenska kollektivtrafiken när det gäller klimatåtgärder. Rockström säger att Sverige inte är ett föredöme när det gäller omställning av kollektivtrafiken eller transportsektorn. Han säger tvärtom att vi är ”självgoda” och använder uttrycket ”små, små förändringar på marginalen”.

Vad är då sanningen? Var och en kan själv kolla på Svensk Kollektivtrafiks hemsida och deras databas Frida, där man följer omställningen i detalj. Vi ligger redan i år på 65 procent icke-fossila drivmedel till våra bussar – i Stockholm på 90 procent. Biogas, biodiesel, etanol och en och annan elbuss. När Johan Rockström rör sig i trafiken i Stockholm kan han själv se vad bussarna drivs med – det står på varje buss!

Blekingetrafiken har redan i år 100 procent förnybara bränslen. Om några få år kommer vi att ha en helt fossilfri bussflotta i kollektivtrafiken i hela landet tack vare det jobb som görs i länstrafikbolagen. Koldioxidutsläppen från bussarna går mot noll.

Jag tvivlar på att Köpenhamn och Costa Rica, som Rockström nämner som föredömen, har kommit längre.

Jämfört med Köpenhamn har Stockholm en mycket bättre utbyggd spårtrafik och planerar stora utbyggnader. Köpenhamn har haft tunnelbana sedan 2002 och hittills finns bara 22 stationer. Staden har däremot sedan gammalt ett väl utbyggt nät av cykelleder och sedan länge en stark tradition av att cykla (minns den klassiska bilden av drottning Ingrid på cykel från 50-talet). Men när det gäller att byta till biodrivmedel har Danmark inget att skryta med. Tvärtom har man alltid legat i botten i EU.

Jag vill påstå att den svenska kollektiva busstrafiken är en föregångare i ett globalt perspektiv, som vi bör lyfta fram i debatten istället för att förringa.