Debatt: Rekordmånga offer för människohandel söker stöd

Varje år samlar Plattformen civila Sverige mot människohandel in statistik utifrån de 20 medlemsorganisationernas kontakter med hjälpsökande. 2023 års rapport visar att vi förra året mötte 520 personer i människohandel. Det är en dramatisk ökning jämfört med de 194 vi mötte året innan. Det kan delvis förklaras av ett omskrivet fall med bärplockare som exploaterats i norra Sverige. Där var det Frälsningsarméns traffickingcenter och inte närvarande myndigheter som sökte upp brottsoffren, gav dem juridisk rådgivning och hjälpte dem att lämna in polisanmälan. Men även utan dessa 237 fall har antalet kontakter ökat med över 50 procent från 2022. 

Organisationer från civilsamhället har en unik möjlighet att nå offer för människohandel. De människor som utsätts och kontaktar oss gör det för att få hjälp med mat, kläder, tryggt boende och samtalsstöd. Vi kan fungera som en brygga in till det sociala skyddsnätet, men tyvärr får vi i stället täcka upp för bristerna i det offentligas stöd.

Sverige har kritiserats av GRETA, Europarådets grupp mot människohandel, för att brottsoffrens rättigheter inte tillgodoses, men också för det låga antalet domar för människohandel. Exempelvis polisanmäldes 87 fall av människohandel för sexuella ändamål under 2022, men inget av dem ledde till åtal. Det kan jämföras med en studie gjord 2020, som hittade över 12 000 sexannonser i Sverige. 

Regeringen meddelade för några veckor sedan att man ska ta fram ett nytt åtgärdsprogram mot människohandel. Det är ett viktigt steg framåt. För att det ska ge resultat krävs det att man tilldelar de medel som behövs för ett långsiktigt arbete och att man ger myndigheterna tydliga direktiv. Regeringen måste nu:

• Utveckla tydliga myndighetsdirektiv och avsätta mer resurser

För att arbetet mot människohandel ska bli effektivt krävs det att arbetet samordnas med ett övergripande mandat. Fragmenterade myndighetsuppdrag utan nationell styrning ger ineffektiva insatser. Polis och sociala myndigheter måste få tydliga direktiv att identifiera och ge ovillkorat stöd åt personer som utsatts eller potentiellt utsatts för människohandel och människoexploatering. 

• Säkerställa det statliga åtagandet med heltäckande stöd för civilsamhällets insatser

Att ge stöd till offer för människohandel är en skyldighet enligt flertalet internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Trots det bekostas majoriteten av stödet från civilsamhället genom insamlade gåvor från allmänheten. Det statligt finansierade Nationella stödprogrammet som ersätter civilsamhället för stödinsatser behöver utökas kraftigt för att omfatta alla som får stöd från ideella organisationer.

• Ge utökat tillfälligt uppehållstillstånd till offer för människohandel

Regeringen bereder nu den statliga utredningen ”Ut ur utsatthet” (SOU 2023:97), som ska ge utsatta för prostitution och människohandel stöd till ett liv utan exploatering. Ett av utredningens förslag är att misstänkta offer för människohandel ska kunna få stanna en längre tid i Sverige för att möjliggöra återhämtning och ingående polisutredningar. Det här skulle sannolikt både leda till fler fällande domar och möjliggöra rehabilitering av offren.

I slutändan är varje individ i statistiken en människa, som våra medlemsorganisationer gör sitt bästa för att hjälpa. Ska vi på allvar stoppa människohandeln, fälla förövarna och hjälpa offren till ett bättre liv så krävs det mer, och då måste regeringen gå in med mer medel och ge tydligare myndighetsuppdrag.