Debatt: Regeringen, det är så fel att ändra skollagen

De barn och unga som idag döms till sluten ungdomsvård går i Sis-skola. I enlighet med skollagen bedrivs all undervisning på plats, något som är extra viktigt för barn och unga med behov av extra stöd. Dessutom är det enligt Sis så att många av de unga som döms ligger kraftigt efter i skolan. 

Därför är det illa att regeringen gett en utredare i uppdrag “att föreslå nödvändiga lagändringar för att barn och unga som döms till fängelse ska kunna tillgodoses sin rätt till utbildning samtidigt som Kriminalvården får förutsättningar att bedriva en ändamålsenlig skolverksamhet”. Man ska utreda en modell där närundervisning, alltså undervisning där elev och lärare närvarar i samma lokal, vid behov, kan kombineras med fjärr- och distansundervisning. 

Syftet med utredningen verkar vara att ändra skollagen, så att barn i fängelse förlorar sin rätt till undervisning på plats. Fjärrundervisning skulle kunna vara rimligt, då man har en lärare i rummet och kopplar upp mot en annan lärare digitalt. Distansundervisning är sämre för elever som redan har svårt med skolan, eftersom att elev och lärare inte möts vare sig fysiskt eller digitalt.

På en skriftlig fråga från Miljöpartiet svarar justitieministern att man så långt som möjligt vill bedriva närundervisning, men att regeringen ser ett behov av och fördelar med att ge Kriminalvården möjligheten att kombinera olika undervisningsformer. Justitieministern svarar vidare att det “skulle kunna bidra till att göra utbildningen tillgänglig överallt och säkerställa hög och likvärdig kvalitet i utbildningen”. Frågan är var regeringen fått den idén ifrån?

Barnombudsmannens senaste rapport visar att detta område redan har många utmaningar – en viktig slutsats var att frihetsberövade barns skolgång ofta är fragmenterad och saknar kontinuitet, vilket påverkar deras framtidsutsikter negativt.

Skolans kärnuppdrag måste värnas – det förutsätter undervisning på plats. 

En bra skolgång är en viktig skyddsfaktor mot att barn och unga ska dras in i kriminalitet. En förutsättning för att den ska ha en brottsförebyggande roll är att eleverna deltar i undervisningen och träffar skickliga lärare i trygga miljöer. Skolans kärnuppdrag måste värnas – det förutsätter undervisning på plats. 

Skolministern sa den 8 april att en bra skolgång är närmast ett vaccin mot gängens framfart. Hur det rimmar med att göra undervisningen för barn på anstalt sämre och mindre anpassad till de behov som finns är svårt att få ihop. 

Att undervisning på distans är mer flexibel, kan ge mer undervisningstid och undervisning i fler ämnen är sant. Problemet är att det också är en undervisningsmodell som ställer betydligt högre krav på den som deltar i den. Att barn som dömts för brott och redan ligger efter i skolan skulle klara det ställer vi oss högst tveksamma till.

Kriminalvården gjorde tidigt klart att de inte kommer att ha möjlighet att bedriva en traditionell skolverksamhet. Det var därför de efterfrågade en ändring av skollagen så att distansundervisning skulle bli möjlig. Denna tidiga flaggning från Kriminalvården borde ha gett regeringen skäl nog att tänka om vad gäller placering av barn inom Kriminalvården. Det går inte an att spara in på det viktigaste i skolan: mötet mellan elev och lärare. Barn i samhällets vård har rätt till god undervisning. Det är oetiskt och otaktiskt för oss som samhälle att spara in på deras utbildning.