Debatt: Reformera det fria skolvalet för ökad jämlikhet

Svensk skola blir allt mindre likvärdig. Den fria etableringsrätten, det fria skolvalet och utformningen av skolpengen förstärker detta. Därför presenterar vi här tre förslag som kan öka jämlikheten i svensk skola, skriver SSU:s Philip Botström och Linus Glanzelius.

Sedan 2006 har andelen elever som går i skolor där en femtedel eller fler av eleverna inte når behörighet till gymnasieskolan fördubblats. Elever vars föräldrar har akademisk utbildning klarar sig ofta bra hela vägen från förskola till högskola, samtidigt som de som har föräldrar med låg utbildning har svårt att ens få gymnasieexamen.

Skillnaden förstärks av det fria skolvalet. Högutbildade föräldrar använder sig i större utsträckning det fria skolvalssystemet än lågutbildade föräldrar. En av konsekvenserna blir att högpresterande elever samlas på en skola och elever med större utmaningar samlas på en annan. Det leder till att klassklyftorna ökar och att makten blir ojämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Att få välja sin egen utbildning är i grunden någonting positivt. Men idag sker valen i för stor utsträckning på bekostnad alla individers jämlika framtidsutsikter. Därför måste systemet göras om.

Den 4 maj släppte OECD rapporten Improving Schools in Sweden. Där fastslås att skolan saknar likvärdighet. Rapporten menar att en förutsättning för att vända utvecklingen i den svenska skolan är att göra om systemet för det fria skolvalet. Det är positivt att regeringen redan lagt förslag på ett gemensamt antagningssystem och kommunalt veto vid friskoleetablering.

Men så länge vi inte tar ett helhetsgrepp riskerar förändringarna bara att bli plåster på såren. Socialdemokratin måste kunna ge svar på hur elever får rätt att välja utbildning och samtidigt garantera skolans likvärdighet. Vi vill därför utveckla tre förslag som skulle förbättra likvärdigheten i den svenska skolan:

1. Överetableringen måste tas på allvar. Den fria etableringsrätten har lett till ett överutbud av skolplatser i flera kommuner. Det leder till att många platser står tomma och att kommunen måste vara beredd på att ta emot elever om någon skola går i konkurs. Utöver att regeringens förslag att ge kommunen större inflytande vid etablering av friskolor bör även Skolinspektionen, som är den myndighet som hanterar friskoleetableringar, få i uppdrag att förhindra överetablering av skolor. Kommunala och fristående skolor måste ges förutsättningar att långsiktigt planera och investera för elevernas bästa.

2. Alla skolor ska ta ett gemensamt ansvar för mottagandet av nya svenskar. Idag är koncentrationen av nyanlända elever ofta begränsad till ett antal geografiska områden och skolor. Där blir möjligheten att lära sig språket och komma in i skolvärlden begränsad, samtidigt som det i andra skolor knappt finns några nyanlända elever alls. Såväl kommunala som fristående skolor ska ta ett samlat ansvar för alla barn. Därför bör både stat och kommun ställa krav på alla aktörer inom skolans värld att bidra till ökad social sammanhållning och minskad segregation.

3. Skolpengen måste upp för diskussion. Kortsiktigt måste den sociala viktningen ökas för att minska de segregerande effekterna av det fria skolvalet. Med mer resurser i de mest utsatta skolorna kan de attrahera de bästa lärarna och ge eleverna de förutsättningar som på allvar krävs för att kunna nå resultaten. Långsiktigt behövs en hållbar, rättvis och förutsägbar finansiering av skolan. Därför borde systemet med skolpeng utredas i grunden med syfte att garantera likvärdighet.

Skolan är den enskilt viktigaste institutionen som kan skapa jämlikhet och utjämna maktskillnader. Därför måste socialdemokratin våga svara upp mot de utmaningar som skolan står inför. De tre förslagen vi har presenterat är ett steg på vägen.

Philip Botström
kandiderar till förbundsordförande i SSU

Linus Glanzelius
ordförande SSU Göteborg