Debatt: "Rättsstaten Sverige sviker flyktingarna"

Var finns den svenska rättsäkerheten när flyktingar med hot om våld och mot sin vilja skickas tillbaka till länder de har flytt ifrån? undrar Ali Ahmadi och Therese Johansson.

Vi hör ofta talas om Sveriges generösa och humana flyktingpolitik, men dessa ord får någonting ruttet över sig när vi ser hur flyktingar faktiskt behandlas efter att ha meddelats sitt tredje avslag. Det har varit illa länge, men sedan Reva-projektet, ”Rättssäkert och Effektivt Verkställighetsarbete”, startade har vi sett hur det gått från riktigt illa till så mycket värre.

Förvaret i Märsta har fått en ny avdelning, Transitförvaret (Reva, AF3) där afghanska flyktingar samlas ihop när en gruppdeportation ska ske med specialchartrat plan från Arlanda till Kabul. Till transitförvaret kommer den som är ”resklar”, den som bedöms ha tillräckliga dokument för att med tvångsmedel kunna skickas till och bli mottagen i Kabul. När någon kommer dit så betyder det oftast att resan är bokad och att hoppet är ute, men det händer att människor släpps därifrån i sista stund. Så var det vid den senaste våldsamma tvångsutvisningen till Afghanistan då två pojkar släpptes på Arlanda bara minuter innan deportationen skulle verkställas. Två släpptes den kvällen i maj, men 32 skickades med på planet. Bland de 32 fanns mödrar med små barn, ett spädbarn, en ung man som är psykiskt sjuk och helt förlorat kontakten med verkligheten. Där fanns pappor som slitits från sina fruar och sina barn, ett medelålders par som inte kommer att ha någon framtid eller möjlighet att försörja sig och ungdomar som inte känner en enda människa i Afghanistan.

14 personer togs med buss från transitförvaret i Märsta till Arlanda, det var två av dessa 14 som sedan släpptes. Vi har sett blåmärkena på den ena pojkens kropp och vi har hört om batongslagen och hoten. Vi vet att det kommer att kallas självförsvar, men vi vet också vad självförsvar är och vad det inte är.

De som inte var med på bussen togs till Arlanda på andra sätt, exempelvis med inrikesflyg och med kriminalvårdens bilar.

Sveriges ”humana flyktingpolitik” har inget svar på vad som händer dessa människor efter att planet vänt tillbaka 32 människor lättare. Vi har bland annat pratat med vittnen som sett hur en kvinna, som under motstånd släpades upp i planet av fyra poliser och sedan sövdes ner, ännu inte var vid medvetande när planet vände tillbaka. Hur kan det sägas vara ”human flyktingpolitik?”

Dagens flyktingpolitik rättfärdigar de fortsatta deportationerna av barn som är födda och uppvuxna i Sverige, av ungdomar som aldrig satt sin fot i det land de utvisas till, av sjuka människor som inte kommer att kunna få vård och av helt vanliga människor som sökt en fristad undan våld, krig och förföljelse.

Vi undrar var den så kallade rättssäkerheten, som Reva skulle innebära, finns. Var finns den när våra vänner skickas till ett land de inte har några papper som styrker att de har någon koppling till? Var finns rättssäkerheten när de knuffas in i blankskyltade bussar och anonyma plan? Var finns rättssäkerheten när polis sätter på dem hand- och fotfängsel och skriker åt dem att hålla käften, och när avvisade, enligt vittnesmål, blir slagna med batonger? Var finns den när Sverige fortsätter att skicka flyktingar utan pass till Kabul mot den afghanska ambassadens inrådan?