Debatt: Rasistiskt polisvåld måste kartläggas och stoppas

Den 6 juli i år ringde Sonya Massey i Illinois, USA, polisen av rädsla för att någon höll på att bryta sig in i hennes hem. Men istället för att få hjälp blev hon mördad av polisen som anlände till platsen. Fallet har uppmärksammats stort av medier världen över.

Rasistiskt polisvåld är ett akut folkhälsoproblem. För en svart person är det mer än dubbelt så hög risk som för vita att mördas av polisen i USA, där tre personer om dagen mördas av polis. Flera fall av kallblodiga polismord på svarta i USA har uppmärksammats de senaste åren, bland annat de på Breonna Taylor och George Floyd. Gemensamt för dessa fall och många andra är att dessa människor inte utgjort något hot för polisen och inte hade utövat våld. 

I en studie publicerad 2021 i Sage journal, gick Reed T DeAngelis igenom samtliga fall av polismord i USA mellan 2013 och 2021. Resultaten visade att vita offer var underrepresenterade och svarta offer överrepresenterade i polisens databaser. Jämfört med vita offer hade svarta offer 60 procent lägre odds att uppvisa tecken på psykisk sjukdom, 23 procent lägre odds att vara beväpnade, och 28 procent högre odds för att försöka fly. Latino-offer hade 45 procent lägre odds att vara beväpnade jämfört med vita, och uppvisade i övrigt samma siffror som vita offer.

Dessa mönster kunde identifieras tydligt oavsett offrets ålder, kön, år för mordet, och geografisk plats.

Studiens slutsats är att tröskeln för att uppfattas som farlig, och därmed mördas av polis, förefaller vara betydligt högre för vita jämför med för svarta och latino-befolkning.

I Sverige har vi ingen statistik på hur polisvåld drabbar olika grupper utifrån hur de rasifieras, eftersom svenska myndigheter inte använder sig av jämlikhetsdata. FN har riktat kritik mot svensk polis för bristande arbete mot strukturell rasism, samt mot just bristen på statistik för att identifiera diskriminering. 

Det vi vet är att 34 personer skjutits till döds av polis de senaste 20 åren, att antalet har ökat kraftigt de senaste tio åren, och att många även har dött av fasthållning vid ingripanden. 

Våra kliniska observationer är dock förenliga med en högre grad av såväl ingripanden som våld mot bipoc-patienter jämfört med vita. Det finns också otaliga vittnesmål inifrån polisen om en utbredd rasism mot civila och kollegor, larmrapporter om användande av rasistiska skällsord, systematiska ID-kontroller av icke-vita och användning av n-ordet i polisutbildningen.

Exempel på skador från polisvåld mot bipoc (black, indigenous, people of color) som vi tagit del av i vår yrkesutövning eller via vittnesmål är krossår och avskrapningssår, skador i munnen, näsblod, axelluxuationer, muskelkontusioner och bristningar, avslitna ledband, frakturer och psykiska trauman.

I en rapport från Brå från 2008, “Diskriminering i rättsprocessen”, framkommer en bild av att människor med utländsk bakgrund tenderar att bli bemötta på ett nedvärderande, bryskt, respektlöst, arrogant eller föraktfullt sätt av poliser, åklagare, försvarsadvokater och domare.

Inför jämlikhetsdata för att möjliggöra en kartläggning av rasbaserat våld.

I maj 2021 skrev en av våra styrelseledamöter en debattartikel där hen kritiserade Läkarförbundets tystnad om rasism, och efterlyste ett ställningstagande från dem mot systemisk rasism och polisbrutalitet. Ställningstagandet lyser ännu med sin frånvaro.

I egenskap av vårdarbetare kräver vi likt American medical association gjorde år 2020) att:

• Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och andra relevanta myndigheter studerar och kartlägger folkhälsoeffekterna av fysiskt och verbalt våld från brottsbekämpande myndigheter gentemot civila, i synnerhet mot rasifierade grupper. 
• Att utbildning om rasism införs på polisutbildningar.
• Transparens i rapportering av rasism och övervåld inom polismyndigheten.
• Ansvarsutkrävande för brottsbekämpande myndigheter.
• Vi kräver också att brottsbekämpande myndigheter inför jämlikhetsdata för att möjliggöra en kartläggning av rasbaserat våld i det svenska polisväsendet.

Natte Hillerberg
ST-läkare i psykiatri, styrelseledamot i Läkare mot rasism

Nora A Eklund
PTP-psykolog

Singoalla Tiroler
Specialist i gynekologi och obstetrik

Sunera Sacadali
Specialist i allmänmedicin

Soledad Quintana
Leg.barnmorska

Mikaela Lindström
Leg.psykolog