Debatt: Rasistisk reklam i kollektivtrafiken är en arbetsmiljöfråga

kollektivtrafiken

Stockholms läns kollektivtrafik är Sveriges mest använda färdmedel. Det är också en stor arbetsplats för LO:s – däribland Kommunals och SEKO:s – medlemmar. Reklam som sätts upp i tunnelbanan och på bussar påverkar alla i omgivningen, såväl personal som resenärer. När reklamen utgörs av rasisiskt innehåll eller hets mot folkgrupp skapar detta otrygghet och obehag hos många. Bland dessa finns också alla de som arbetar i kollektivtrafiken, och bland dem många som själva har utländska rötter.

SL:s och övriga kollektivtrafikföretags personal ses av passagerna som representanter för SL och dess lokaler. Det blir därför i många fall personalen som närmast får ta ansvar för annonseringen när människor har synpunkter på innehållet. Att både få en rasistisk affisch över huvudet på sin arbetsplats, och dessutom stå som representant för den inför sina passagerare, skapar sammantaget en dålig arbetsmiljösituation.

Landstinget har idag en policy om annonsering för företag. Den policyn behöver utökas till att också gälla föreningar, partier och politiska grupper. Självklart ska inte yttrandefriheten kränkas. Men det ska inte gå att gömma sig bakom ett politiskt parti för att kunna uttrycka hets mot folkgrupp. Samma lagar, regler och riktlinjer ska gälla för alla, oavsett om det är ett företag, en privatperson eller ett parti. Rätten att yttra sig är inte bara en rättighet. Den är också ett ansvar, och i Sverige är hets mot folkgrupp en olaglig handling, och rasism lågt tolererat. Det ska inte gå att köpa sig fri från detta ansvar genom att sätta upp reklamaffischer i våra offentliga utrymmen.

Alla partier har samma möjlighet att framföra sina åsikter på olika sätt. Partiers annonser har större möjlighet än företag att tumma på sanningen. Budskapet behöver inte alltid förenas med löfte om genomförande, och behöver heller inte alltid stå med i något partiprogram – de uttrycks för att skapa splittring, förvirring och otrygghet. Att attackera sina politiska motståndares idéer är en del av det politiska spelet, men i det spelet ingår också en skyldighet att aldrig attackera vanliga människor. Annonser som anklagar och misstänkliggör enskilda personer och grupper hör inte hemma i kollektivtrafiken och bör förpassas till den historiens skräphög där de, tillsammans med en usel arbetsmiljö, hör hemma.

Feline Flodin, Kommunalvänstern

Johan Engman, Kommunalvänstern

Erika Murga, Kommunalvänstern

Marta Aguirre, Trafikvänstern

Leif Gheith Sahi, Trafikvänstern

Ulrika Carlsson, Trafikvänstern