Debatt: Psykisk ohälsa tar inte paus för corona

Vi står inför en lång och svår period med stora påfrestningar på vården och med en hotande massarbetslöshet runt hörnet. Samtidigt tar den psykiska ohälsan ingen paus. Den fortsätter att växa i skuggan av det som sker. Oro, ensamhet, ekonomiska problem och arbetslöshet följer i coronans spår och skapar ännu mer ohälsa hos befolkningen. När stormen kring coronaviruset blåst över kommer den psykiska ohälsan finnas kvar. Den kommer dessutom att ha blivit mycket större.

Ekonomi handlar inte om pengar, utan i grund och botten om människoliv skrev Karin Pettersson, Aftonbladets kulturchef den 21 mars. Hon har rätt.

Stefan Löfven kallade Coronaviruset för det största hotet mot folkhälsan på flera decennier. Han har fel. Psykisk ohälsa är och förblir det största hotet mot folkhälsan, oavsett pandemin. Ohälsan tar inget steg tillbaka. Tvärtom. De som hade det svårt innan har det ännu svårare nu och värre kommer det att bli. Vi har ännu inte sett slutresultatet av krisen.   

Sverige har starka offentliga finanser enligt regeringen och finansminister Magdalena Andersson. Man har skjutit till hundratals miljarder för att stärka företagen och försöka rädda jobben och man är beredd att skjuta till mer om det krävs. Stefan Löfven försäkrar att pengar inte kommer vara ett problem i kampen mot corona. Man säger att Sverige har en god beredskap. Men vad är det man har beredskap för? Vilka hot mot folkhälsan är man beredd att hantera?

Psykisk ohälsa är ett växande problem, särskilt bland unga. Samtalen till Bris som rör självmordstankar har ökat med 88 procent mellan åren 2016–2019. Barn som lever i familjer som har det svårt riskerar nu att få en ännu mer utsatt situation. Speciellt om man tvingas leva isolerade en längre tid.

Fyra personer tar sitt liv i Sverige varje dag. Sveriges unga mår sämre än unga i de övriga nordiska länderna. Vi förlorar en tonåring i veckan. I kölvattnet av Coronaviruset kommer siffrorna sannolikt öka drastiskt.

En forskningsrapport som publicerades i tidskriften the Lancet Psychiatry 2015 visar att arbetslöshet ligger bakom var femte självmord. Forskare från Oxford University slog fast att finanskrisen 2008 resulterade i minst 10 000 självmord i Europa och Nordamerika. Rapporten publicerades i British Journal of Psychiatry.

De ideella organisationerna inom området tar ett stort ansvar i den här frågan. I konkurrens med varandra har de fått söka medel för ett år i taget för att kunna driva sin verksamhet. vPengarna man kunnat söka är egentligen småsummor i sammanhanget. Trots det har man gjort stora insatser för folkhälsan.

För att försöka dämpa de värsta skadeverkningarna av krisen behöver regeringen skyndsamt sätta in åtgärder för att intensifiera arbetet mot psykisk ohälsa och självmord.

• Öka anslagen till de ideella organisationerna. Anslagen behöver motsvara problemets storlek

• Satsa på förebyggande arbete i skolan med fokus på livshantering och psykisk hälsa

• Arbeta med tidiga insatser inom barn- och familjefrågor hos socialtjänsten

• Erbjud gratis professionell vägledning i frågor kring arbete och ekonomi

Vi har kommit en bit på väg i kampen mot psykisk ohälsa. Låt oss inte tappa det nu.