Debatt: Psykisk ohälsa är ett hinder för integration

Tidig upptäckt och behandling av psykisk ohälsa hos nyanlända underlättar inte enbart vardagen för den enskilda, utan ökar också möjligheterna till en lyckad integration. Därför är det hög tid att lyfta frågan om hur primärvården och öppenpsykiatrin ska få extra resurser för att kunna möta dessa behov, skriver Faraidoun Moradi och Shadiye Heydari. 

Mot slutet av 2014 hade 81 300 personer sökt asyl i Sverige, varav 40 procent kommer från krigshärjade områden i Syrien och Irak. Enligt Migrationsverkets asylprognos förväntas upp emot 100 000 människor söka skydd i Sverige under 2015. Detta är bara en bråkdel av de över 50 miljoner människor som är på flykt i olika delar av världen, mycket på grund av kriget i Syren som tvingat nio miljoner på flykt. Islamiska statens attacker på civila har lett till en av de största flyktingkatastroferna någonsin. Endast en liten del av alla de som flyr lyckas ta sig hela vägen till Sverige. Många av dem som flyr undan Is är yazidier och syriska flyktingar. Ofta bär de med sig ofattbara trauman och många har sett sina nära och kära slaktas. Misshandel, tortyr och andra övergrepp sätter djupa spår och ligger ofta till grund för psykisk ohälsa. Posttraumatisk stress är en vanlig diagnos bland de som flyr från krig och våld. 

Det är oklart hur många av dagens asylsökande som lider av psykisk ohälsa i form av posttraumatisk stress, men siffran är utan tvekan högre än de cirka 30 procent som en någorlunda samstämmig forskarvärld talar om. Patienter med posttraumatiskt stressyndrom lider ofta av oundvikliga återkommande och fruktansvärda symptom. Ett typiskt destruktivt symtom är sömnstörning, i form av plågsamma mardrömmar och panikartade uppvaknanden samt svårigheter med att varva ned. Påföljden är otillfredsställande nattsömn vilket i sin tur ger koncentrationssvårigheter och vidare påverkar inlärningsförmågan. Sådana besvär kan få konsekvenser för inlärningen av det nya språket och försvåra integrationen i samhället. Det kan även vara besvärande i sociala situationer då personer med posttraumatisk stress ofta är socialt överkänsliga. 

Konsekvenserna av posttraumatisk stress blir ett icke fungerande vardagsliv, vilket försvårar integrationen i samhället. Även barn i denna typ av familjer riskerar att drabbas av psykisk ohälsa som kan förfölja dem genom livet.  

När nyanlända flyktingar och asylsökande kommer till Sverige går de igenom en hälsoundersökning där den fysiska hälsan undersöks. Personens psykiska hälsa uppmärksammas däremot inte alls. För att upptäcka, angripa och förebygga psykisk ohälsa är det därför högst aktuellt att även ha ett psykologiskt samtal i samband med hälsoundersökningen. 

Att motverka psykisk ohälsa kan – förutom att det gör vardagen mer uthärdlig för flyktingarna – även underlätta integrationen och människors möjligheter att komma in i samhället. 

Det är nu hög tid att vi lyfter diskussionen gällande extra resurser för primärvården och öppenpsykiatrin. De som söker sig till vårt land är ofta högutbildade, kompetenta och fysiskt friska individer. Det handlar om att kunna ta till vara på deras resurser och att hjälpa dem in i samhället. 

Insatserna är med andra ord inte bara bra för den enskilde, utan också en förutsättning för en framgångsrik integration som i slutändan har stor samhällsekonomisk betydelse.

Shadiye Heydari (S)

Riksdagsledamot

Faraidoun Moradi 

Läkare, apotekare och utbildad vårdinformatör