Debatt: Prioritera resurser till skolorna i vårbudgeten

Det har nog gått få förbi att den svenska skolan är satt under hård press. Marknadiseringen av skolan har gjort den ineffektiv, ojämlik och administrationstung. Samtidigt krymper barnkullarna och eftersom lagen säger att varje elev motsvarar en pengapåse blir resultatet mindre pengar till skolorna. 

Lägger man där till en hög inflation som på kort tid ökat skolans kostnader markant förstår nog många att utgångsläget inte är bra. 

Det är uppenbart för de flesta att en välfungerande skola är lösningen på många av dagens största samhällsproblem. Vi vet att de förebyggande insatserna mot kriminalitet och utanförskap måste ta sitt avstamp i skolan. Vi vet att skolresultaten enligt Pisa-mätningarna sjunker och att det är ett hot mot Sveriges framtida konkurrenskraft. Vi vet att allt fler unga behöver extra stöd för att klara av skolan och för att få en bra start i livet.

Allt detta säger sig regeringen, med skolminister Lotta Edholm (L) i spetsen, också veta. Det är bra. Men pengarna, menar de, ska kommunerna hosta upp på egen hand. Gärna genom att skära ned i den övriga välfärden. 

Regeringen valde som bekant att prioritera sänkt skatt på snus och bensin.

I Stockholm valde vi en annan väg. Inför 2024 höjde vi skatten med 24 öre, något som ökade stadens skatteintäkter med närmare 850 miljoner kronor. Avgörande medel för att bibehålla skolans kvalitet. Den platta kommunalskatten är dock inte progressiv, en bättre ordning hade givetvis varit att regeringen tagit ansvar för att fördela skolans och den övriga välfärdens ökade kostnader mer solidariskt. Men regeringen valde som bekant att prioritera sänkt skatt på snus och bensin.

Men ännu finns chansen till förändring. Inom några veckor ska den så kallade vårändringsbudgeten presenteras. Den budget som av regeringen läggs för att under budgetåret kunna stärka upp med nya resurser där behoven visat sig stora. 

Det krävs ingen avancerad analys för att konstatera att just skolan är ett sådant område. Runt om i landet har kommunpolitiker, lärare och rektorer ropat sig hesa med just detta budskap. Om Lotta Edholm och regeringen inte vill lyssna på oss, kan hon istället bara titta på statistiken. 

I en undersökning från Sveriges Lärare säger sex av tio lärare i landet att det skett nedskärningar under 2023 eller att det kommer under 2024. Samma organisation har nyligen räknat ut att det behövs två miljarder i tillskott till kommunerna bara för att det inte ska bli fortsatta nedskärningar i skolan. 

Det vi ser är alltså ett nationellt problem som kräver omfattande generella resursförstärkningar. 

Nu är det upp till bevis för Edholm. Kommer hon att backa upp sina uttalade ambitionshöjningar med faktiska resurser eller återigen låta orden väga tyngre än handlingarna? Riktade statsbidrag som i praktiken är krångliga och svåra att få ut till skolorna och eleverna löser inte på långa vägar problemen. Öka de generella statsbidragen nu och låt oss gemensamt stärka den svenska skolan.