Debatt: Politikerna sviker ungas psykiska hälsa

Idag mår fyra av tio tjejer i Stockholm psykiskt dåligt. Stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet långt ner i åldrarna ökar lavinartat. Partierna måste börja presentera konkreta åtgärder för att bryta trenden om vi inte
vill se en generation som är sönderarbetad innan vi ens har fyllt trettio.

Både Centerpartiet och Miljöpartiet har meddelat att de tänker göra barns och ungas psykiska ohälsa till en valfråga. Båda partierna vill satsa stora resurser på området, och Miljöpartiet har dessutom presenterat ett paket med tolv förslag som om de blev verklighet skulle göra stor skillnad för unga som mår psykiskt dåligt.

Att satsa mer pengar på psykisk hälsa bland unga är förstås mycket efterlängtat och en förutsättning för att vända utvecklingen. Men för att på allvar skapa förutsättningar för ökad psykisk hälsa krävs både större systemförändringar och fler konkreta förslag till handling. Stressen som unga idag utsätts för måste minska och vården måste anpassas efter våra behov.

Det är inte svårt att se att ett samhälle präglat av reklam och konsumtions-hets, skönhetsideal och stress är ett samhälle som bränner ut både människor och planeten. Grön Ungdom tror att vi måste arbeta konkret med att förebygga psykisk ohälsa här och nu och se till att vården har rätt förutsättningar för att behandla ohälsa och sjukdomar i tidiga skeden.

Men vi ser också att vi på lång sikt måste bygga ett samhälle som präglas av hållbarhet, både socialt och ekologiskt. I ett samhällssystem som vinner på att vi aldrig ska känna oss nöjda med oss själva eller våra liv bränner vi ut oss i vår strävan mot att uppnå omöjliga ideal.

Vidare är psykiatrin som den är organiserad idag ineffektiv och svårtillgänglig. En tydlig väg in för att få hjälp saknas då ansvaret för första linjens vård är fördelat på flera olika aktörer. Krav på att målsman ska kopplas in direkt när minderåriga kontaktar barn- och ungdomspsykiatrin höjer tröskeln till vården och resulterar i att barn riskerar att vänta alldeles för länge med att söka hjälp.

Skolan och elevhälsan brister i sitt uppdrag att tidigt fånga upp barn och unga med psykiska besvär. För att komma till rätta med dessa problem krävs inte enbart mer pengar, utan också en rejäl omorganisering av hela vårdsystemet där barn och unga tas på lika stort allvar som vuxna patienter.

Den växande psykiska ohälsan bland Sveriges unga är ett folkhälsoproblem som riskerar att förvandla psykisk ohälsa till Sveriges största folksjukdom år 2030. Ett så utbrett och allvarligt problem kräver stora samhällsförändringar och förtjänar konkreta politiska åtgärder från politiker som tar sikte på mer än att vinna förstagångsväljarnas röster i valet.

Det är dags att partierna börjar presentera sina handlingsplaner för att skapa ett samhälle där unga människor får en chans att må bättre.
Ett samhälle där vi vare sig bränner ut oss själva eller vår planet.