Debatt: Plocka pistolerna av polisen

Svensk polis skjuter och dödar flest människor i Norden. Det visar forskning vid Politihøgskolen i Oslo, gjord av professor Johannes Knutsson. Och en sammanställning som SVT gjorde 2019 pekar på att den svenska polisens dödsskjutningar ökat dramatiskt på senare år.

Det dödliga övervåldet kommer från en instans som verkar basera sitt samhällsuppdrag på att möta aggression med aggression. Poliser som försätter sig i nödvärnssituationer där det laddade vapnet i hölstret blir en sista utväg. Samhälls­kontraktet mellan medborgarna och statens våldsmonopol borde bygga på förtroende. Inte skräck.

”Vi jobbar hela tiden med att se vad som händer och att försöka lära oss av olika händelser. Det pågår hela tiden ett förbättringsarbete.” sa rikspolischef Anders Thornberg till SVT i början av januari i fjol. Jag har en bättre idé: lås in vapnen.

Norsk polis är obeväpnad. Istället vilar myndighetens uppdrag på föresatsen om att polisen ska lösa sina arbetsuppgifter baserat på kunskap och dialog. Inte tung utrustning, militariserade metoder och den svenska högerns favoritbegrepp ”hårda tag”. Är den norska poliskåren felfri? Absolut inte. Men statistiken talar ett tydligt språk. Professor Knutssons forskning visar att svensk polis skjuter fyra gånger fler medborgare än sina norska kollegor. Snacket om att grövre kriminalitet kräver grövre metoder förklarar inte varför det i de flesta fall är allvarligt psykiskt sjuka, eller människor med psykiska funktionsvariationer, som dör för poliskulor och övervåld.

Förbättringsarbetet borde inledas med att se på vilka konsekvenser fast beväpning får. Fler laddade tjänstevapen ger fler skjutningar. Det är enkel matematik.

Obeväpnade poliser blir också bättre tränade på att lösa konflikter med de-eskalering. Den grälla kontrasten mellan svensk och norsk konflikthantering blev extra tydlig för två veckor sedan, när en hel värld trotsade den pågående pandemin för att samlas och demonstrera mot ett annat typ av dödligt virus: rasism och polisbrutalitet.

Polishästarna i Stockholm var knappt tillbaka i stallet innan tusentals människor i Oslo gick ut för att visa sin solidaritet med USA:s svarta befolkning. Demonstrationerna i Stockholm och Oslo var nästan identiska i omfattning och utförande. Samma slagord. Samma frustration. Bara den polisiära hanteringen skiljde sig åt. När svenskarna skingrade demonstranter med pepparspray och ridande polis, höll den norska polisen låg profil och grep endast en person för störande av ordning, ledaren för den islamofobiska föreningen Stopp islamiseringen av Norge.

Vad skulle den svenska poliskåren kunna lära sig av den händelsen? Bilderna av svensk polis i militariserade uniformer som dänger småtjejer på T-banan inger allt annat än förtroende och tillit. Det här är trots allt en myndighet som har statens tillåtelse att skjuta oss.

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.