Debatt: Pengar som läggs på kärnvapen behövs för sjukvården i världen

I dessa tider har strålkastarljus riktats mot den underfinansierade sjukvården, som redan innan pandemi hade svårt att klara av sitt uppdrag med bland annat stor brist på sjuksköterskor och vårdplatser. Idag vet vi att man också sparat pengar på att inte förbereda sig på pandemin som initierade visste skulle komma förr eller senare. I stora delar av världen är det mångfalt värre och för befolkningsgrupper med dålig ekonomi och i fattigdom är behoven av pengar till sjukvården i allmänhet skriande.

 Då är det chockerande att ta del av en rapport från ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) som 2017 fick Nobels fredspris för sitt arbete för en kärnvapenfri värld. Man har beräknat hur mycket mer sjukvård man skulle kunna få om man satsade de årliga kärnvapenpengarna i USA, England och Frankrike på sjukvård istället. Tillförlitliga uppgifter saknas från Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea, men de årliga utgifterna är säkerligen av samma storleksordning för dessa länder sammantaget som för USA, England och Frankrike.

För USA, där vi vet att sjukvårdskrisen för låginkomsttagare är skriande och där situationen för många i pandemitider är katastrofal, spenderas varje år 35 miljarder dollar på att möjliggöra den sista epidemin, som kärnvapenkriget kallas. Om USA tog ledningen för avrustning – istället för att som nu hindra den med betydande diplomatiska och ekonomiska medel – och satsade dessa pengar på sjukvård skulle man kunna utrusta 300 000 intensivvårdsplatser, producera 35 000 respiratorer, ge lön till 150 000 sjuksköterskor och 75 000 doktorer enligt ICAN:s beräkningar. Motsvarande siffror för England och Frankrike är cirka en femtedel respektive cirka en sjundedel.

Detta är ytterligare en anledning till att man måste beklaga att den svenska regeringen räddhågat och den politiska oppositionen opportunistiskt stödjer kärnvapenmakternas avskräckningsdoktrin genom att inte signera och ratificera FN-konventionen mot kärnvapen, den så kallade Treaty on Prohibition of Nucelear Weapons (TPNW), som utrikesdepartementet var med och arbetade fram i juli 2017, men som regeringen avstod från att signera ett år senare.

Bättre förebyggande arbete inför potentiella kommande globala katastrofer och epidemier är en lärdom vi måste ta med oss inför framtiden. Det gäller infektioner, men också arbetet för att avvärja den hotande klimatkatastrofen liksom kärnvapenkriget. Ett första steg för vår regering att verka mot den sista epidemin är att signera och ratificera TPNW.