Debatt: Öppet brev till Jimmie Åkesson om SD:s roll i integrationsfrågan

Kära Jimmie Åkesson,

Det är inte långt kvar till riksdagsvalet. Jag måste medge att jag, till skillnad från de flesta i min omgivning, blev glad över att SD kom in i Riksdagen en gång i tiden. Inte för att jag ideologiskt sympatiserade med er, men det var trots allt modigt att lyfta upp de samhällsproblem som många andra inte ville kännas vid, att integrationen hade misslyckats och utvecklingen såg dyster ut. Sen dess har det gått cirka ett decennium och jag är dessvärre inte lika imponerad längre. Låt mig förklara varför och samtidigt ställa ett par frågor.

Det var inte länge sen du lyfte upp kontextens betydelse vid frågan om valet mellan Biden och Putin. Självklart har sammanhanget en betydelse i allt som vi människor måste förhålla oss till. Därför blir jag fundersam när du kallar islamism det största hotet mot Sverige, samtidigt som du, under din tid i Riksdagen, aldrig har kritiserat de västländer som gjorde sig skyldiga till folkrättsbrott i Mellanöstern och bidrog till den så kallade massinvandringen från de muslimska länderna. Hur kommer det sig att helhetsbilden negligeras i din egen hjärtefråga?

Jag håller med dig om att det finns parallella samhällen idag, ett utanförskap till följd av invandringen. Samtidigt måste man fråga sig vad utanförskapet beror på? Invandrarnas ovilja att komma in i samhället, eller främlingsfientliga faktorer, individer som inte anser att invandrarna passar in i vårt samhälle och därför vägrar släppa in dem i gemenskapen? Personligen tror jag att sanningen ligger någonstans däremellan. Vad är din uppfattning?

Sen måste du medge att invandringen trots allt har positiva sidor. Alla invandrare som jobbar, betalar skatt, konsumerar och bidrar till den ekonomiska tillväxten. Om du har missat det, så tipsar jag dig om en åktur en morgon i Stockholms tunnelbana. Då kommer du se vilka som stiger upp allra tidigast för att bege sig till de mest utmanande jobben som finns, städare, undersjuksköterskor, arbetare kort och gott. Utöver det har vi framgångsrika entreprenörer, läkare och myndighetspersoner. Sådant har dessvärre inget nyhetsvärde. I stället är det skjutningar, kriminalitet och terror som får utrymme i media.

Därför är din oro över utvecklingen i vårt samhälle naturlig. Hjärnan har en tendens att fokusera på negativa händelser, även om de kan vara missvisande. Troligen är det en överlevnadsstrategi, en kvarleva från savannen. Det blir dock problematiskt när man ständigt letar efter fenomen som bekräftar ens världsbild, så kallad konfirmeringsbias, och struntar i helhetsbilden. Detta är vanligt förekommande bland alla extremister oavsett politisk hemvist. Jag vet, för jag har varit extremist en gång i tiden, betraktat världen i svart och vitt, människor som goda och onda.

Men det är också ett destruktivt tankesätt och bidrar till splittringen i vårt land. Du anser att det är invandringen som är grundproblemet, medan dina meningsmotståndare anser motsatsen. Enligt dem var inte samhällsdebatten så infekterad innan SD kom in i Riksdagen, gängkriminalitet inte så utbredd som idag, att systemföraktet vi bevittnar i våra förorter är en direkt följd av er främlingsfientliga retorik. Dessa är ytliga kopplingar och verkligheten är givetvis mer komplex än så, men för den som vill smutskasta SD fungerar en sådan ensidig analys. Därför undrar jag om du, som partiledare för ett av de tre största partierna i Sverige, bär ett ansvar över polariseringen i vårt land när du endast skuld­belägger invandrarna?