Hoppa till innehållet

ETC Stockholm

Debatt: Nu tar vi krafttag mot sexuella trakasserier

Kulturfestivalen We are Stockholm i Kungsträdgården 2015.
Kulturfestivalen We are Stockholm i Kungsträdgården 2015. Bild: Bild: Alexander Tillheden/We are Sthlm

ETC Stockholm

Det har rasat en debatt om sexuella trakasserier i Stockholms stads verksamheter. Rådet för mänskliga rättigheter kallar nu till ett rundabordsamtal om maskulinitetsnormer för att ta krafttag mot sexuella trakasserier. Rätten till sin kropp är en mänsklig rättighet, skriver Gita Nabavi (Fi) och Victoria Kawesa (Fi).
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Stockholm som står för åsikten.

Det pågår en debatt om sexuella trakasserier i Stockholms stads verksamheter. Främst är det ungdomsfestivalen We are Sthlm och stadens simhallar som är i fokus. Vi har fått rapporter om att kvinnor och unga tjejer inte kan besöka en simhall eller gå på konsert utan att utsättas för övergrepp. Liknande uppgifter fick vi i somras när kvinnor vittnade om att de inte kunde röra sig fritt i sina bostadsområden.
 
Det är på tiden att kvinnors erfarenheter av övergrepp blir föremål för allmän debatt. Händelserna under We are Sthlm speglar i mångt och mycket en ung kvinnas vardag - att ständigt vara på sin vakt och göra medvetna val för att minimera risken att bli utsatt för kränkningar. Undvika killar i grupp, inte ha för kort kjol, inte ha hörlurar i öronen eller för höga klackar. Som ung kvinna är det omöjligt att inte känna sig begränsad av att män tar sig rätten att förgripa sig på andras kroppar.
 
Den rödgrönrosa majoriteten har målsättningen att Stockholm ska vara en stad där ska ingen ska behöva rädd för våld. Rätten till sin kropp är en grundläggande mänsklig rättighet. Därför är det särskilt angeläget att Stockholms stad nu satsar på att implementera och informera om mänskliga rättigheter. Under 2016 gör vi bland annat följande satsningar:
 
1. För att kunna använda dina rättigheter och respektera andras behöver du känna till dem. Därför satsar vi på att öka kunskaperna om feminism, antirasism och mänskliga rättigheter bland stadens unga.
2. Stadens anställda kompetensutvecklas om hur mänskliga rättigheter används i vardagen för att Stockholms invånare ska få sina rättigheter tillgodosedda.
3. Att förändra normer och värderingar är ett arbete som måste börja tidigt.  Därför gör vi särskilda satsningar i skolan och förskolan på att utbilda personal i normkritik, genuspedagogik och mänskliga rättigheter.
4. Staden inrättar jämställdhets, hbtq och barnrättsprogram för att öka kunskaperna om diskriminerande strukturer i våra verksamheter.
 
Men vi vet att det behövs fler åtgärder och som majoritetens ansvariga för mänskliga rättigheter ser vi mycket allvarligt på att unga tjejer får sina rättigheter kränkta. Därför bjuder majoritetens ansvariga för mänskliga rättigheter nu in aktörer från civilsamhället till ett rundabordsamtal för att tillsammans diskutera maskulinitetsnormer och ta krafttag mot sexuella trakasserier.
 
Trakasserierna på Eriksdalsbadet och på ungdomsfestivalen är båda uttryck för en destruktiv mansnorm. För att motverka destruktiva maskulinitetsnormer och en machokultur, där manlighet kopplas samman med makt och dominans, behöver män involveras i det feministiska arbetet. Därför bjuder vi in män som engagerar sig feministiskt och föreningar som organiserar män för ett jämställt samhälle. Målsättningen är att diskutera hur vi tillsammans kan skapa ett samhälle där alla oavsett kön och könsidentitet kan leva ett liv i frihet från våld och övergrepp.
 
Fler behöver engagera sig och ta ansvar för mäns våld. Nu samlas vi för att diskutera vilket samhälle vi vill ha och hur vi tillsammans kan förändra mäns inställning till kvinnor, unga tjejer och barn som villebråd.
 
Gita Nabavi (Fi)
Victoria Kawesa (Fi)
Stockholms stads Råd för mänskliga rättigheter

 

Ämnen i artikeln