Debatt: Nu behöver vi en fungerande järnväg

Den gångna vintern är vi många som har frusit på en perrong i väntan på ett försenat eller inställt tåg. SJ:s nya schemaläggning har bidragit till en del av förseningarna, men ett större problem är bristerna i järnvägsunderhållet. 

Marknaden för järnvägsunderhåll fungerar dåligt. Vinstintresse tillåts gå före samhällsintresse. Vi som jobbar i spåren och kör tågen kräver att regeringen beslutar om att det ska vara Trafikverket som sköter det dagliga och löpande järnvägsunderhållet.

Det är många som lever i villfarelsen att det redan idag är Trafikverket som underhåller och lagar spår och tillhörande anläggningar när det behövs. Det stämmer inte. 2010 fattade riks­dagen beslut om en avreglering av järnvägsunderhållet. Då såg man framför sig att en effektiv marknad skulle växa fram.

Tolv år senare kan man konstatera att marknaden lider av betydande brister. Det finns bara en köpare (Trafikverket), några få företag som är säljare och ännu färre som lägger bud på de kontrakt som Trafikverket lägger ut. Det är upplagt för ett marknadsmisslyckande.

För oss medborgare innebär det att vi får lägre kvalitet på såväl drift som trafiksäkerhet i förhållande till vad vi skulle kunna få för våra skattepengar. Varken resenärer eller gods till industrin och handeln kommer fram i tid.

Som tur är, är vi inte de första som har identifierat det här problemet. Förra statsministern Stefan Löfven (S) lovade redan 2014 att det dagliga och löpande järnvägsunderhållet skulle ske helt i Trafikverkets egen regi. Den nuvarande infrastruktur­ministern såg också behovet när han 2018 uttalade att vi måste bryta utvecklingen med att privata aktörer ansvarar för en stor del av underhållet.

I december 2021 tog infrastrukturministern ett myrsteg när han bad Trafikverket utreda hur de kan ta över tre (!) av 35 underhållskontrakt. Myrsteget går dock i helt fel riktning och riskerar att bli verkningslöst. Det regeringen behöver göra är att besluta att Trafikverket tar över samtliga under­hållskontrakt allteftersom de löper ut. Så länge de låter vinstintresset prägla järnvägsunderhållet kommer problemen med förseningar att kvarstå.

Blickar vi ut i Europa och världen ser man att Sverige är unikt vad gäller att släppa in privata aktörer på järnvägsmarknaden. Det finns inget land där järnvägsunderhållet är så uppstyckat som i Sverige. Gemensamt för de länder där tågtrafiken är punktlig – Tyskland, och Schweiz – är att det är det offentliga som sköter underhåll och trafik och därmed har en möjlighet att koordinera sina insatser. Allt för att gods och resenärer ska komma fram i tid.

På samma vis som regeringen har uttalat att de vill ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan behöver vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över järnvägen. Förseningar inom järnvägstrafiken kostar enligt Trafikverket samhället 5 ­miljarder kronor per år. De historiskt stora summor som riksdagen nu menar att de satsar på järnvägsunderhåll måste också i praktiken omvandlas till en järnväg av hög kvalitet. Pengarna ska inte gå till varken förhandlande affärsjurister eller ner i de privata underhållsentreprenörernas fickor.

Svenskarna vill resa och handla hållbart och åka mer tåg. Ska vi klara klimatomställningen måste man kunna lite på att tågen går och kommer fram i tid. Då kan vi inte lämna järnvägsunderhållet åt marknaden på det oansvariga vis som det gjorts sedan 2010. Det är dags för regeringen att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över järnvägsunderhållet. Tågen ska fram!