Ett land utan regering, en budget som inte går att styra efter och mindre pengar till biologisk mångfald och klimatomställning. Det är lätt att deppa ihop. Men vad vänstern behöver nu är inte depp utan hopp. Kanske är det precis som Andreas Gustavsson i sin ledare i Dagens ETC är inne på att avgiftsfri kollektivtrafik skulle kunna vara en vision som enar vänstern. Med nolltaxa sammanflätas flera visioner; allas lika rätt att röra sig i det offentliga rummet, en stad utan spärrar och kontroller och – givetvis – minskade utsläpp av växthusgaser.

Vi får ofta höra att det kostar för mycket att införa nolltaxa. Stämmer det? Kollektivtrafiken finansieras idag ungefär till hälften med skattemedel. Estlands huvudstad Tallinn införde gratis kollektivtrafik 2013, och även där var en bra bit över 50 procent finansierat med skatter före införandet. Genom ökade skatteintäkter och kraftigt höjda p-avgifter kunde Tallinn finansiera införandet av världens första nolltaxa i en huvudstad (om vi bortser från Longyearbyen i Svalbard). Effekterna har varit så positiva att Estland nu överväger att införa nolltaxa i kollektivtrafiken i hela landet. En succé helt enkelt.

Innebär då nolltaxa verkligen att utsläppen minskar? Ja, om bilresor ersätts med kollektivtrafik, och allt talar för det är precis vad som sker. Erfarenheterna från nolltaxa är att alla reser mer kollektivt. Det kan hända att det även innefattar en och annan fotgängare eller cyklist. Men i Tallinns fall gick exempelvis bilresandet i staden ned med 15 procent första kvartalet med nolltaxa. När Avesta 2012 införde gratis kollektivtrafik ökade det kollektiva resandet med 80 procent, utsläppen minskade med 40 ton och en stor del av kollektivtrafikökningen bestod just av tidigare bilister.

Gratis kollektivtrafik är också en bärande del när Paris stad vidtar akuta åtgärder mot luftföroreningar. När luftkvaliteten blir för dålig stoppas helt enkelt delar av personbilsflottan och staden inför nolltaxa under de dagar då luften är som sämst. Varför gör man det? Jo, man vill förstås att fler ska resa kollektivt, vilket också sker.

Hur ser då möjligheterna ut för att införa nolltaxa i Sverige? Precis som Gustavsson tar upp är det en politisk fråga. Höjer vi landstingsskatten med uppskattningsvis 1,50-2 kronor kan vi ha nolltaxa för alla i hela landet. I Stockholm har vi i Vänsterpartiet räknat ut att höjningen skulle bli under 1,50 kronor och att alla som tjänar under 60 000 kronor i månaden skulle vara ekonomiska vinnare på systemet (om alternativet annars är att köpa SL-kort).

Men det finns förstås andra finansieringslösningar. För ett par år sedan förordade den tidigare socialdemokratiske ministern Leif Pagrotsky nolltaxa i Stockholm finansierat med en regional arbetsgivaravgift och en liten skatt på kommersiella lokaler i 08-området vid sidan av en måttligt höjd landstingsskatt. Till detta kan vi lägga att även trängselskatten i städer som Stockholm och Göteborg skulle kunna vara en bidragande intäktskälla.

Nolltaxa är därför fullt görligt rent ekonomiskt och får fantastiska effekter både på miljön och människor. Nolltaxa är också en vision som går att kombinera med små steg åt rätt håll. De senaste 15 åren har priset på att resa kollektivt ökat fyra gånger mer än konsumentprisindex.

Kan vi börja med att bryta den trenden? Kan vi se till att det blir billigare rent generellt att resa kollektivt? Kan vi se till att det blir gratis för visa grupper; barn, unga, studenter, till att börja med?

På Vänsterpartiets initiativ infördes för övrigt en nolltaxa för barn och unga i somras, något som dessvärre avskaffas med den M-KD+SD-reservation som röstats igenom i riksdagen. Kan vi plocka ut ett eller två län och införa nolltaxa där – finansierat med statliga anslag – för att sedan utvärdera och – förhoppningsvis – rulla ut reformen i stor skala i hela landet?

Nolltaxa inspirerar, eller hur? Den väcker hopp om hållbara och tillgängliga städer. Och är konkret och visionär på samma gång. Går att införa stegvis eller med ett alexanderhugg. Låt oss fortsätta denna viktiga debatt om gröna vänstervisioner. Den är viktigare än någonsin i en tid där alltfler törstar efter hopp.