Debatt: Nej till Aurora och Nato!

Vi tänker då förstås på påtryckningarna om att Sverige inte ska ratificera FN-avtalet om att förbjuda alla kärnvapen. Men nu ska alltså USA förhindra att det blir de 50 stater som krävs för en ratificering och det med ett ganska oblygt maktspråk. Varför? Jo, avtalet stipulerar att den som undertecknad det aldrig ska ta emot kärnvapen på sitt territorium – det är det USA reagerar på.

Det här avslöjar ju tydligt att det Vänsterpartiet har sagt är helt korrekt: Såväl värdlandsavtalet som ett Natomedlemskap innebär högst påtaglig risk för kärnvapen på svensk mark. Att konventionen skulle hindra kärnvapen på svensk mark sägs nu helt uttryckligen från USA att det skulle riskera samarbetet med USA.

Och detta efter att försvarsministern upprepade gånger viftat bort vår och många andras oro över att inte minst värdlandsavtalet skulle kunna medföra just denna risk. Det har kallats desinformation. Men nu har vi svart på vitt i den frågan och en ursäkt till fredsrörelsen kanske vore på sin plats?

Sommarens stora skandal har varit att den statliga myndigheten Transportstyrelsen outsourcat (finare ord för privatisering) också hemliga uppgifter som riskerat skada Sveriges säkerhet. Ansvariga politiker glömmer dock två saker. Dels att de är de själva som givit uppdraget. Dels att det nu startar en militärövning där vi tydliggör att vi outsourcat landets försvar. Bara att vänta på nästa logiska steg; outsourca hela försvaret. Ställ några mer eller mindre diffusa kvalitetskrav och låt sedan den som ger den billigaste offerten vinna.

Troligt är väl att det som med styckmordet på järnvägen blir andra statliga aktörer som hör av sig; USA? Tyskland? Ryssland? Eller just konglomeratet Nato? Självklart får vi acceptera deras underleverantörer, kanske krigserfarna tjetjener från ryskt håll eller rent av privata underleverantörer. Till exempel det från Irak ökända Blackwater, numera namntvättat till att heta Academi? (Av alla namn).

Aurora 17 innebär den största militära övningen i Sverige på 25 år. Det är också första gången som det omdiskuterade värdlandsavtalet tillämpas med trupper från hela sex Natoländer. Sverige övar mot det fiktiva ”A-land”, vars gränser som av en händelse sammanfaller med Rysslands.

Nyckelfrågan är förstås denna. Bidrar Sveriges deltagande i övnings- och rustningsspiralen till ökad säkerhet för Sverige? Aurora 17 måste alltså bedömas utifrån hur övningen kan komma att påverka säkerhetssituationen i Östersjöområdet. Både Nato och Ryssland har på senare tid ökat sin militära närvaro i området och båda sidor har genomfört stora övningar. Det kan inte ligga i Sveriges intresse att bidra till att ytterligare öka spänningarna.

Också övningsförutsättningarna är tvivelaktiga. Trots ett snabbt anfall på Sverige så finns utländsk trupp redan på plats. Nu måste man emellertid fråga sig: Utgår regeringen och försvarsledningen i själva verket från att vi redan före ett angrepp eller ens hot om angrepp har utländska styrkor som befinner sig i landet?

Det går en skarp gräns här som inte får överträdas. Det gäller förhandsstationering av utländska styrkor, under vilken förevändning detta än sker. Om Sverige ger signaler till omvärlden att vi övar för att utländska styrkor redan i fredstid förs över till svenskt territorium, så undergrävs trovärdigheten i alliansfriheten. Stormakter har i vart fall då anledning att på yttersta allvar planera för en förebyggande attack mot oss för att slå ut de utländska styrkor som är stationerade här.

Nej, det kan inte ligga i Sveriges intresse att ytterligare höja insatserna, öka spänningen och skapa oklarhet om vår militära alliansfrihet. Allt det är farligt för Sveriges säkerhet.

Därför nej till Aurora, Värdlandsavtal och Nato!

Ja till arbete för avspänning, nedrustning och fred!