Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Nej, han heter inte Mikael av en slump

Bild: Gorodenkoff/Shutterstock

Dagens ETC

När fackförbundet Ledarna presenterar sin kartläggning som visar att de vanligaste namnen bland chefer i Sverige är Mikael, följt av Anders och Johan – vi hittar Anna först på nionde plats – skaver det något alldeles oerhört, skriver Maria Arkeby på tankesmedjan Tiden.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Sverige har en könssegregerad arbetsmarknad, en snedfördelning i hem- och omsorgsarbete och en föräldraförsäkring som i det närmaste kan beskrivas som en kvinno­fälla. Det återspeglas i livsinkomsten som ligger drygt 20 procent lägre för kvinnor än män, i sjukskrivningstalet där kvinnor ligger dubbelt så högt och i pensionskuvertet där kvinnor i genomsnitt får 69 procent av det mannen får. 

Bland annat.

Är detta en slump? 

Självfallet inte. 

Fungerar inte meritokrati i realiteten? 

Nej, tyvärr. 

Är det inte som Ebba Busch (KD) säger att kvinnor helt enkelt får göra andra val, så får de andra resultat? Frågan är långt mer komplicerad än så. 

”Jämställdhet mellan könen är en fråga om makt. Århundranden av diskriminering och djupt rotat patriarkat har skapat ett gap mellan könen i vår ekonomi, politiska system och i företag”, sa FN:s generalsekreterare António Guterres i ett tal i New York på internationella kvinnodagen. 

Vi borde förstå att i ett djupt rotat patriarkat kan vi inte sätta vår tilltro till meritokrati, till att ”bäst lämpad kommer längst”. Vi måste strategiskt arbeta med jämställd­heten, med att ge kvinnor utrymme att komma till tals och att ta och få makt. Vi behöver också arbeta med kvotering som styrmedel. 

Ingen ska komma och inbilla mig att det finns fler kompetenta Mikael, Anders och Johan än det finns Anna, Maria och Kristina.

Hade föräldraledigheten varit individualiserad när min yngsta dotter föddes så hade hon antingen fått börja förskola tidigt, eller så hade jag fått vara hemma utan ersättning då hennes pappa inte var intresserad av någon föräldraledighet. Hade någon frågat mig då hade jag varit emot fler vikta föräldradagar. Men vi måste tänka större. Vi måste aktivt se till att uttaget av föräldraledigheten delas lika mellan män och kvinnor genom fler vikta dagar och på sikt en individualisering. 

För det händer något när första barnet föds. Kvinnors utvecklingsmöjligheter på jobbet minskar och det tar enligt Försäkringskassan fem år efter att barnet har fötts innan kvinnor har lika hög medelinkomst som de hade året innan barnet föddes. 

Mikael, Anders och Johan springer förbi med både titlar, lön och makt. 2018 var jämställdhet den tredje viktigaste frågan på valdagen. Trots det har vi nu haft en hel mandatperiod utan fler vikta föräldradagar. Den tredje månaden kom 2016. 

Efter nästa val förväntar jag mig nästa steg.