Debatt: Nato kan inte få urholka vår svenska pressfrihet

Journalistförbundet har följt Nato-frågan för att se till att journalisters möjligheter att bevaka Nato-samarbetet blir så goda som möjligt. Många av de lagförslag som lagts fram för att anpassa den svenska förvaltningen går ut på att lämna över makt till USA och andra länder. Det tydligaste exemplet är DCA (Defence cooperation agreement) som reglerar hur den amerikanska militära närvaron ska se ut vid de 17 svenska militärbaserna. 

DCA godkändes av riksdagen i somras. Den kompletterande lagstiftningen innebär bland annat att amerikansk militär får viss immunitet. Samtidigt ges amerikanska militärpoliser befogenheter att bruka våld även utanför militärbaserna med stöd av polislagen. Amerikanska militärer ska däremot inte kunna dömas för tjänstefel enligt svensk lag. Sverige överlåter med andra ord mycket makt, men ställer få krav. 

Vi på Journalistförbundet har till exempel frågat vilka krav det finns på den amerikanska militären att upprätthålla svenska principer om pressfrihet. 

I Sverige har vi ett långtgående skydd för pressfriheten. Enligt tryckfrihetsförordningen har journalister som arbetar för grundlagsskyddade medier anskaffarfrihet som innebär stora möjligheter att, inom lagens ramar, anskaffa uppgifter för publicering. Även källskyddet regleras i grundlagen och myndigheter får inte hur som helst beslagta journalisters utrustning som mobiltelefon eller kamera. Hur ser vi till att dessa rättigheter inte urholkas i takt med att Nato-samarbetet fördjupas? Det är frågor som lämnats hängande i luften av regeringen. 

Nu kommer nästa anpassning till Nato. Långtgående sekretessregler föreslås för att skydda inte bara uppgifter som potentiellt kan skada Sverige och Nato, utan även ”harmlösa” uppgifter som Sverige lovat andra länder att hemlighålla ska omfattas av sekretess. Dessutom föreslås det att en ovanligt lång sekretesstid, hela 150 år, ska gälla i vissa fall. Om förslaget blir verklighet kommer det kraftigt påverka möjligheterna att granska Nato-samarbetet. I praktiken lägger vi den svenska offentlighetsprincipen i händerna på andra länder. 

Sveriges anslutning till Nato kantades av många problem. Erdogan blockerade länge det svenska medlemskapet i Nato, vilket präglade hela anslutningsprocessen. Hur Sverige skulle övertyga Turkiet överskuggade länge alla frågor som borde ställts om hur Sveriges medlemskap skulle se ut. Så här i efterhand är det tydligt att formerna för medlemskapet hade behövt debatterats mer. 

Det är förvånande hur bekymmerslöst det ena efter det andra djupt problematiska förslaget klubbas igenom i riksdagen.

Det är förvånande hur bekymmerslöst det ena efter det andra djupt problematiska förslaget klubbas igenom i riksdagen, utan att mer än några få kritiska röster höjts. Nato ska främja demokratiska värderingar. Samtidigt ser vi hur USA med president Trump i spetsen går i en alltmer auktoritär riktning. Det är hög tid att vi stannar upp och ställer oss frågan: Hur skyddar vi bäst vår svenska demokrati när vi nu är medlem av Nato? 

Att det finns goda förutsättningar för medier att granska Natosamarbetet är en bra start. Då behövs bland annat möjligheter att ta del av handlingar och att intervjua personer med insyn. 

Jag förväntar mig att svenska politiker agerar snarast och står upp för att Sverige med sin tradition av pressfrihet utvecklar Nato i en mer demokratisk riktning, vilket också fungerar som en motkraft mot den utveckling vi nu ser på andra sida Atlanten. Sverige har alla förutsättningar att visa betydelsen och vikten av demokratiska världen. Det hög tid för politiken att vända den odemokratiska utvecklingen.