Debatt: Någon måste slå vakt om Temaprogrammet

Gymnasienämndens beslut om att stoppa intagningen till Temaprogrammet i höst äventyrar programmets existens och det kommer att ge negativa konsekvenser för samhället skriver Ingemar Berglund.

Det jag tror mig att veta om Risbergska skolans temaprogram har sin grund i att jag har  lyssnat på en föreläsning av initiativtagaren till programmet, förre rektorn Hans Holberg, samtalat med före detta elever och läst artiklar i tidningar om programmet. Den uppfattning jag har om Temaprogrammet bygger på denna information och på min egen erfarenhet och kunskap om undervisning och lärande efter fyrtio års yrkesverksamhet i skolan.

I Temaprogrammet arbetar man i den pedagogiska tradition som brukar kallas progressiv. Kända företrädare för denna tradition är exempelvis John Dewy och Ellen Key, med pedagogiska anfäder som Amos Comenius och Jean-Jacques Rousseau. Kännetecknande för den progressiva pedagogiken är aktivt lärande (learning by doing), elevinflytande, beaktande av elevernas olika förmågor att lära, samarbete i ämnesövergripande teman eller projekt.  Utgångspunkt är elevernas erfarenheter av och uppfattning om verkligheten. Inspiration kan vara gemensamma upplevelser av studieresor, studiebesök, olika kulturuttryck: litteratur, teater, konst etcetera. 

Longitudinella undersökningar har visat att elever som har gått i progressiva skolor uppvisar större samhällsengagemang och deltagande i föreningslivet än elever som har gått i skolor med traditionell undervisning, även långt efter att de har slutat skolan. Detta är kanske den viktigaste aspekten vid bedömning av pedagogiska metoder i en tid då de demokratiska processerna i samhället försvagas på ett oroväckande sätt. 

Medlemsantalet i de politiska partierna har halverats på tjugo år, utvecklingen inom fackföreningarna är likartad. Individuell lönesättning, ökad förekomst av bemanningsföretag och privatisering av offentlig verksamhet bidrar till att rädslan för att bli av med jobbet ökar. Tystnaden breder ut sig på arbetsplatserna. Enligt professor Lennart Lundquist är detta särskilt oroande  när det gäller den offentliga sektorn då tjänstemännen inte kan fullgöra sina demokratiska funktioner. 

Enligt den brittiske professorn Colin Crouch har det moderna samhället skapat en ny klasstruktur med många nya yrkesgrupper som inte har utvecklat egna organisationer på samma sätt som äldre grupper, samtidigt som det har skett en enorm koncentration av makt och rikedom till de multinationella företagen. Beslut, som får vittgående politiska konsekvenser, fattas i slutna styrelserum helt utanför den demokratiska processen. Individualisering och ökad förekomst av bemanningsföretag har bidragit till försvagad demokrati på arbetsplatserna. 

Crouch menar att demokratierna i Västeuropa och Nordamerika har blivit postdemokratiska. Med det menar han ett politiskt system där politikerna blir alltmer inneslutna i sin egen värld och ägnar sig åt att manipulera allmänheten genom reklam och marknadsundersökningar. (Byten mellan politik och reklam-/konsultbranschen har ju blivit legio i vårt land.) Men demokratins yttre former tycks vara oförändrade; vi har fria val, flerpartisystem, fri debatt, insyn i offentlig förvaltning och alla de demokratiska institutionerna finns kvar.

Det är mot den här bakgrunden  förvånande att gymnasienämnden fattar beslut om att ingen intagning ska ske till Temaprogrammet i höst och därmed äventyra programmets existens. 

Jag tvivlar på att nämnden har förstått de pedagogiska konsekvenserna av beslutet. Slå vakt om Temaprogrammet och elevernas demokratiska skolning i stället och sprid idéerna! En uppgift för utvecklingsavdelningen kanske - det finns väl en sådan?