Debatt: När ska regeringen stoppa stormen av sms-bedrägerier?

Föreställ dig att du får ett sms från någon som uppger sig vara ditt barn, personen skriver att telefonen har gått sönder och att det här är deras nya telefonnummer. Du blir uppmanad att radera det förra numret eftersom det inte används längre och skicka ett sms till det nya numret på Whatsapp. Skulle du göra det? 

Det här är ett av många bluff-sms som lurat flera tusen svenskar under de senaste månaderna. Denna typ av bedrägeri kallas “smishing” – SMS som skickas i syfte att få tillgång till dina uppgifter och vi befinner oss just nu i en våg av dem. 

59 procent av Sveriges befolkning uppger att de någon gång blivit utsatta för bedrägeri, där över 20 procent är SMS-relaterade. 

I en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) presenteras deras preliminära statistik över anmälda brott under årets första hälft. Särskilt anmärkningsvärt är ökningen av bedrägerier som involverar social manipulation, där antalet anmälningar ökat med 44 procent från samma period förra året. Under 2019 var antalet anmälningar 15 000 och ökade till 35 000 året efter. Social manipulation omfattar även telefonbedrägerier, vars ekonomiska påverkan har ökat markant, från cirka 156 miljoner kronor år 2020 till ungefär 620 miljoner kronor år 2022. 

Bedrägerier som genomförs med hjälp av social manipulation innebär en särskilt hög risk, då de drabbade oftast inte kan vänta sig någon ersättning från sina banker.

Smishing och SMS-relaterade bedrägerier är ett stort globalt problem. Det går inte att säga att Sverige är mer mottagligt eller sårbart för smishing-attacker jämfört med andra länder, men det blir mer skadligt jämfört med länder som USA. Detta beror bland annat på att de i USA använder kreditkort mer än européer, något som gör det enklare att bygga åtal och hitta bevis mot bedragarna. 

En avgörande faktor för att förhindra dessa sms-bedrägerier är samarbete mellan flera aktörer. De enda som vinner på att aktörer som banker, mobiloperatörer, myndigheter och allmänheten inte samarbetar är bedragarna. Vi befinner oss just nu i ett evighetsspel med bedragarna där de alltid ligger steget före. 

Regeringen har möjligheten att implementera flera olika reglerande åtgärder för att hantera problemet med SMS-bedrägerier och förbättra säkerheten. För närvarande ligger ett betydande fokus på att informera allmänheten hur man själv kan skydda sig mot bedrägerier. 

Dessutom är det värt att notera att de hjälplinjer som man ombeds ringa till, ofta är överbelastade, vilket resulterar i mycket långa väntetider. 

I och med det kan man ifrågasätta om regeringen bör ta en mer aktiv roll i att skydda medborgarna, särskilt med tanke på att antalet bedrägerier fortsätter att öka. 

Regeringen kan förslagsvis kräva att landsomfattande svartlistor för avsändar-ID tas fram, något som skulle göra det möjligt för mobila operatörer att blockera meddelanden från bedrägliga avsändare. Myndigheterna kan även kräva att mobiloperatörer skannar och blockerar falska SMS-meddelanden. Detta innebär att kända bedrägliga webbadresser och innehåll blockeras, att SMS-innehållet filtreras mer noggrant och att misstänkta meddelanden stoppas innan de når offrets inkorg. 

Ett till förslag är reglering av SMS-meddelanden, detta genom att införskaffa regler om tidpunkter för meddelandeleverans, regler för avsändar-ID och registrering av marknadsförings-SMS-avsändare. 

Att göra mobila operatörer ansvariga för att inte åtgärda bedrägerier skulle även uppmuntra till snabb åtgärd för att bekämpa aktiviteter med ond avsikt. 

Regeringen har alltså flera regleringsverktyg till sitt förfogande, från grundläggande åtgärder till avancerade strategier. Under förra året förlorade svenskar ungefär 620 miljoner kronor, en siffra som dessutom ser ut att öka under 2023. Min fråga är då, när ska regeringen införa regleringar för att försöka stoppa stormen av sms-bedrägerier?