Debatt: Monarkin har visst makt

Nyligen tog Västtrafik ner sina reklamaffischer med texten ”Se var kungen var otrogen”. Detta efter att hovet hade reagerat på reklamkampanjen. Orden gällde visserligen för Oscar II, men det spelade ingen roll för kungahuset. Frågan är ifall Västtrafik skulle se så lättvindigt på sin kampanj och vika ner sig så snabbt om det hade gällt någon annan. Vi kan bara konstatera att hovet än en gång har visat sitt maktspråk och att Västtrafik visade sin beredvillighet att vika ner sig för hovet.

Om reklamformuleringen var bra eller inte bryr vi oss inte om. Det är hovets lyckade försök att censurera reklamen som är det väsentliga i historien. Händelsen belyser vilken makt hovet de facto har att få sin vilja igenom. Faktum är att kungafamiljen vill påverka samhället och därigenom styra bilden av sig själva.

Många medborgare har nog inte resonerat kring det orimliga med att vårt lands högsta offentliga ämbete innehas av en man som inte har valts av folket. Carl Gustaf Bernadotte har ärvt sin position och sitter mer eller mindre på livstid. I media lyfts sällan frågan om statsskicket till diskussion på en nivå som en grundläggande demokratisk fråga bör. Fortfarande matas vi via tv och tidningar av förskönande reportage om kungafamiljen.

Monarkin är en kvarleva från ett odemokratiskt samhälle som vi tack och lov annars har lämnat bakom oss. För 100 år sedan var monarkin, liksom den politiska högern och försvarsmakten, motståndare till den utveckling som gav kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Numera har de historiska fienderna till demokratin funnit en något mer modern roll. Monarkin strider dock ändå mot demokratins grundvärderingar. Regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati – har en inledning om att all offentlig makt i Sverige utgår från folket, men det högsta offentliga ämbetet går ännu i arv inom en och samma familj.

De finns de som hävdar att statschefen i Sverige saknar inflytande. Kungahuset har dock en stor reell politisk makt och möjlighet att påverka. Det visade bland annat historien med Västtrafik. Kungafamiljen uttalar sig även ibland i politiska frågor, även om de inte förväntas att göra så. Kring den utvalda familjen uppstår dessutom en underdånighet som inte anstår ett samhälle där människor borde betraktas som jämlika medborgare.

Vi anser att monarkin är en kvarleva från en fördemokratisk tid och önskar se en fullbordad demokratisering av det svenska statsskicket. Statschefen ska inte tillsättas genom blodsarv. Det borde inte vara acceptabelt i en demokratisk stat. Offentliga ämbeten ska vara öppna för alla medborgare och inte tillsättas på grund av släkttillhörighet.

Monarkin är politisk och måste ersättas av en republik där alla offentliga ämbeten tillsätts på demokratisk väg. Genom debatt och livlig diskussion är vi övertygade om att majoriteten av medborgarna kommer att ta ställning för ett fullvärdigt demokratiskt styrelseskick. I väntan på republiken vore det smakligt om hovet i alla fall lät bli att kränka yttrandefriheten.