Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Monarkin borde förpassas till museum

”Monarkin är en del av vår historia och ska förpassas till museer” skriver Ulf Bergström.
”Monarkin är en del av vår historia och ska förpassas till museer” skriver Ulf Bergström. Bild: Bild: Privat, Shutterstock

Dagens ETC

Monarkins roll som en absurd avart i en modern demokrati blir allt mer uppenbar. Vad de verkliga kostnaderna för kungahuset är måste därför ut i offentlighetens ljus, precis som för all annan statlig verksamhet, för att kunna granskas. Det skriver Ulf Bergström, ordförande i Republikanska föreningen.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I debatten om monarkins vara eller inte vara anförs ofta ekonomiska argument. Rojalister brukar hävda att monarkin är gynnsam för Sverige rent ekonomiskt och många medborgare blir republikaner då de ser apanaget som en provocerande utgift för skattebetalarna. För mig handlar kravet på republik i grund och botten om demokratins grunder, våra värderingar om alla medborgares samma rättigheter och lika värde. De ekonomiska argumenten behöver dock också diskuteras, även om demokratin ytterst inte handlar om kronor och ören.

En vanligt förekommande, men direkt felaktig, myt är att monarkin skulle vara bra för Sveriges ekonomi. Den forskning som finns är visserligen begränsad, men det finns inga bevis som stödjer påståenden om att monarkin skulle gynna vare sig turism eller export. Turister kommer fortsätta att resa till Sverige även när vårt land blivit republik. Vår historia som monarki kommer framöver att finns på museum. Slotten kommer fortfarande finnas där för folk att besöka som en del av vårt kulturarv, precis som i Frankrike och Portugal. Många svenska företag är framgångsrika internationellt och det beror på de vanliga ekonomiska beslutsfaktorerna, som pris och kvalitet.

Monarkin medför alltså inte några intäkter, men hur är det med kostnader? I statsbudgeten får Kungliga hov- och slottsstaten hundratals miljoner kronor. Ingen vet exakt hur pengarna används. Ingen har utvärderat vad vi får för dem; inte riksdagen, inte Riksrevisionen, inte Statskontoret. Det är illa nog, men monarkins kostnad enligt statsbudgeten är i själva verket bara en liten av den totala verkliga kostnaden för monarkin. Det finns kostnader hos polisen (personal, utrustning) och säkerhetspolisen som direkt rör kungahuset. Även försvaret ställer upp med tjänster (adjutanter, soldater, användning av transportmedel, dubbel vakttjänst vid Drottningholm och Stockholms slott, med mera). Dessutom tillkommer exempelvis kostnader för kommuner, regioner, universitet och länsstyrelser när kungafamiljen gör besök.

Finansieringen av kungahuset är mycket svårgranskad på grund av allt som borde räknas in inte ingår någon officiell sammanställning. Det är även så att oriktiga påståenden sprids från hovet, vars anställda inte lyder under neutralitetsplikt som alla andra statstjänstemän. Vi republikaner är inte nödvändigtvis ute efter det billigaste statsskicket. Vi vill ha det mest demokratiska, istället för att Sverige fortsätter att låtsas blunda inför dagens dubbelmoral om demokratins grunder och med en statschef som aktivt är emot offentlighetsprincipen och demokratins grunder. Ingen av statens offentliga utredningar har fått utreda statsskickets grund sedan 1971. Vi har alltså ett närmare femtio år gammalt tankeförbud kring att ge alla svenska medborgare samma rättigheter och lika värde, demokratins grunder. En del har hänt sedan dess. Monarkins roll som en absurd avart i en modern demokrati blir allt mer uppenbar. Hur mycket skattepengar som går till monarkin är dock inte en oviktig fråga. Vad de verkliga kostnaderna för kungahuset är måste därför ut i offentlighetens ljus, precis som för all annan statlig verksamhet, för att kunna granskas.

Monarkin är en del av vår historia och ska förpassas till museer. Allt fler vill stå på rätt sida av historien i denna process. Året är 2020. Nu är det dags att du agerar. Det brådskar att göra ett schyst handslag för framtiden och fasa ut kungafamiljen, för att ge alla medborgare samma rättigheter och lika värde. Samt offentlighetsprincip för skattebetalarnas skattemedel.