I och med migrationsuppgörelsen som antogs förra veckan har alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet nu övergett den tidigare retoriken om öppna hjärtan och anslutit sig till beskrivningen av flyktingmottagandet som ohållbart.

– Vi ser en dramatisk ökning de sista sex sju veckorna och det är en ohållbar situation, sa Stefan Löfven i en intervju med DN.

Många tolkade också överenskommelsen om tillfälliga uppehållstillstånd som tydlig signalpolitik i den riktningen, i syfte att avskräcka flyktingar från att komma hit, snarare än en politik för förbättrat mottagande.

Men i skuggan av den politiska svängningen finns en rad sakkunniga som ger en delvis annan bild av läget. Inte minst vad gäller finansieringen och de omtalade kostnaderna för flyktingmottagandet.

– Det är ett ypperligt läge att finansiera det här med att låna pengar. Räntan på en tvåårig statsobligation är -0,4 procent och femårsräntan är nästan noll och det här är väl en investering för framtiden om något, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea till Affärsvärlden.

”En väldigt stor potential”

Han menar att den kortsiktiga effekten av ökad upplåning för att betala migrationskostnaderna i själva verket skulle gynna ekonomin, snarare än belasta den.

– Det ger ju också en kraftig tillväxtstimulans, det som händer nu. Enligt de här prognoserna är det mycket ekonomisk aktivitet framöver som kommer ske kring det här, med ökad konsumtion och ökat bostadsbyggande, säger Isaksson.

Även Jesper Hansson, prognoschef för Konjunkturinstitutet, menar att staten utan problem skulle kunna låna till de 29 miljarder som Migrationsverket aviserat. Han anser också att skatterna borde höjas något under kommande treårsperiod för att inte riskera de långsiktiga budgetmålen. 

– Det finns en väldigt stor potential. Det kan bli allt från riktigt bra till ingen större skillnad. Det beror ju väldigt mycket på hur väl vi lyckas integrera dem på arbetsmarknaden, säger han till Affärsvärlden.

Stort behov av arbetskraft

Likaså Arbetsförmedlingen lyfter i sin prognos fram de långsiktiga effekterna av flyktingmottagandet. Deras rapport från i våras visar att Sverige är i skriande behov av invandring för att överhuvudtaget klara välfärden och tillväxten.

– I det här läget som vi har nu så pratar alla om kris, vilket det också är eftersom mottagningssystemen inte klarar av det, men samtidigt är det här en möjlighet för Sverige att få den framtida arbetskraft som vi behöver, säger Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman.

Enligt Arbetsförmedlingens prognos behöver Sverige en årlig invandring på cirka 100 000 personer närmsta decenniet, vilket utslaget över ett antal år faktiskt ligger i nivå med nuvarande mottagande, även om man räknar in det ökade mottagandet i år och nästa år. 

Rapporten lyfter också fram att utrikesfödda sedan 2005 har stått för 75 procent av ökningen av sysselsättningen, drygt 240 000 personer. Och fram till år 2025 beräknas utrikesfödda stå för hela ökningen. 

De svenska förhållandena, med åldrande befolkning och svag tillväxt, gäller även resten av EU. För bara några månader sedan var det den krisande ekonomin som stod i centrum för EU-politiken, vilket nu hamnat i skymundan för flyktingkatastrofen. 

Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet, förslog i veckan att kriserna mycket väl skulle kunna lösas av varandra genom att Europeiska Centralbanken (SCB) finansierade de initiala flyktingkostnaderna genom gratislån i proportion till olika länders mottagande. Det skulle enligt Vlachos bli en välbehövlig skjuts för eurozonens ekonomiska kräftgång, samtidigt som det skulle lösa den akuta flyktingsituationen, som EU ändå måste hantera på något sätt. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.