Debatt: Mitt tungsinne – Mitt hopp – Gå och rösta!

På åskådarplats vid ett sammanträde i Örebros kommunfullmäktige slog det till. TUNGSINNET - ett i vanliga fall främmande tillstånd för mig. Jag hade suttit i närmare två timmar och hört en lång rad politiska förslag med Sverigedemokraternas alla tänkbara varianter på förtäckt främlingsfientlighet. 

Att maskeringen av deras råa budskap inte var heltäckande kunde märkas i citat som  ”Hedersvåldet i Sverige växer i takt med att Sveriges befolkning ökar och fler och fler extremreligiösa tar sig till Sverige”. 

Har vi vant oss vid deras otäckt främlingsfientliga budskap så att vi blundar, glömmer och går vidare? Kanske måste man, som i mitt fall, höra de sverigedemokratiska argumenten i mer än en timme i sträck för att bli tillräckligt illa berörd?

Mitt tungsinne har fått näring från flera håll de senaste månaderna. Några skeenden som har berört mig är:

• När de ukrainska frihetskämparna har kastat av sig sin korrupta president, bildar de en ny regering som genast faller i en oförsonlig nationalistisk fallgrop. De inför restriktioner mot utvalda grupper. I det här fallet restriktioner mot det ryska språket på ukrainskt territorium. Min politiska kompass pekade ut klara främlingsfientliga tendenser. 

• Som en förlängning av dessa östeuropeiska övergrepp kommer den ryska ledningens maktfullkomlighet i Ukraina. Här får vi beviset på att demokratin får vänta när maktspelarna tar sina duster. Hur hotad från olika håll är demokratin nära korridorerna mellan maktblocken? Baltikum, Polen, Ungern, Moldavien, med flera?   

• I  Sverige och övriga Europa har flera nazistiska rörelser visat upp sitt våldsbeteende i ökad grad under det senaste året – Kärrtorp, Malmö, fotbollshuliganerna. De försöker skada varje människas självförtroende i demokratin.  

Den hemska utvecklingen i Europa bara en mansålder bakåt i tiden ledde till förskrämda folkmassor som inte kunde utnyttja sitt fria tänkande och sin yttrandefrihet. Kan jag lita på att vi, ännu ganska tysta länsbor, förstår våldets mekanismer? Det har gjorts manifestationer ”MOT politiskt våld, rasism och nazism och FÖR demokrati”. Det är bra, men sanningen måste sägas: Fler örebroare måste visa sitt engagemang! 

Var finns botemedlet mot detta mitt tungsinne? Var finns nu hoppet? Jag vill tro att det väcks av att vi - du och jag – tar fram en egen kämpaglöd. Att vi vaknar upp från politisk passivitet.  I mitt hopp ingår detta ”Supervalår”, en vision om att varje medborgare i länet oavsett partisympati lägger sin röst i Europaparlamentsvalet den 25 maj och i kommunal-, landstings- och riksdagsvalen den 14 september.  Låt oss driva en folkrörelse där vi samlas under parollen ”Vår röst i valen den 25 maj och 14 september är bästa skyddet mot politiskt våld”. Demokratin är värd att kämpa för och med glädje kommer jag att låta höra min röst.