Replik
Debatt: Missförstånd i kritiken av rapport om ökad tillväxt i skogen
Dagens ETC
Det är bra att rapporten om ökad tillväxt i skogen debatteras och kritiseras. Men det är synd att kritiken handlar formen istället för innehållet. Det skriver Erik Normark och Clas Fries, rapportförfattare på Skogsstyrelsen som en reaktion på artikeln ”Slaget om den svenska skogen”.Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
I januari släppte Skogsstyrelsen en ny rapport med 88 åtgärder för en ökad tillväxt i skogen. En unik rapport där vi i samverkan för första gången tagit fram konkreta förslag för att nå produktionsmålen. Nu har förslagen debatterats i några månader och vi är förvånade över hur lite själva innehållet diskuterats.
I svensk skogspolitik, som ju styr Skogsstyrelsens arbete, finns två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. För miljömålet finns väl utvecklade preciseringar och instruktioner för praktiska tillämpningar. För produktionsmålet har det inte funnits någon motsvarighet. Därför har vi i en bred samverkan tagit fram de 88 förslagen i rapporten ”Skogsskötsel med nya möjligheter”. Syftet med den av forskare granskade rapporten är att konkretisera produktionsmålet genom att ge förslag på hur skogens tillväxt kan ökas samtidigt som en rad andra samhällsmål kan förstärkas. Låt oss först och främst reda ut ett vanligt missförstånd: rapporten handlar om den brukade skogen. Inte om de för naturvårdsändamål avsatta skogsområden vi har i Sverige.
I rapporten finns också en vision om ett möjligt framtida tillstånd i landets skogar. Visionen talar om att morgondagens brukade skogar har hög tillväxt där träden som avverkas har efterfrågade egenskaper, högt värde och är billiga att hantera. I den brukade skogen tas miljöhänsyn på ett mer aktivt och utvecklat sätt. Tillsammans med formellt och frivilligt avsatt skog bidrar det till förstärkning av biologisk mångfald. Turism, besöksnäring, renskötsel och andra näringar som är beroende av skogen utvecklas. ”Skogarna är värdefulla, fulla av arter och vackra att vistas i.”
Rapporten ger 88 förslag som vi tror gör att en sådan vision kan uppnås och där den brukade skogen och skogsskötsel är i fokus. Samtliga förslag har prövats mot andra samhällsmål som kopplar till skogen.
Det är bra att rapporten debatteras och att positiv och negativ kritik framförs. Men förvånansvärt ofta tycks det ändå som att kritikerna faktiskt inte på allvar reflekterat över innehållet. En hel del av de negativa reaktionerna har varit korta twitterartade och aggressiva kommentarer som många gånger är direkt grundlösa och innehåller faktafel. Det finns till exempel inga förslag i rapporten om kraftig ökning av gödsling, dikesrensning eller användning av främmande trädslag. Tvärt om betonas betydelsen av hantering av skogsskador, väl utförd traditionell skogsskötsel och vikten av restaurering av viktiga ekologiska strukturer i brukad skog.
I stället för rapportens innehåll inriktar sig våra kritiker på brister i formerna för hur rapporten tagits fram och representativiteten i gruppen som tagit fram förslagen. Den formella inbjudan att delta gick upprepade gånger ut till över 80 företag och organisationer, inklusive skogsnäring, Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Svenskt friluftsliv, Sveriges hembygdsförbund och Jägareförbundet för att ta några exempel. Tyvärr tackade de flesta nej till att delta och vi kan inte tvinga någon till sammanträdesrummet.
Vi står inför mycket stora skogliga utmaningar kopplade till klimatförändringen och en kreativ skoglig framtidsdebatt är mer angelägen än någonsin. Du som är intresserad av Sveriges skogliga framtid; rapporten finns på vår hemsida. Läs den, begrunda och diskutera hur vi bäst formar framtidens skogar.